Reimer Johansson
Vår nya landshövding, Lena Sommestad, har just tillträtt sitt ämbete, som den andra kvinnan genom tiderna på posten. En av hennes många företrädare var Reimer Johansson, landshövding i Halland 1943-1959.
Reimer Johansson var född 1893 Norrby församling, Västmanlands län. Han var lantbrukare på fädernegården Norrbäck och kommunalpolitiker inom Bondeförbundet. Han hade en bakgrund i jordbrukarnas ekonomiska föreningar och var bland annat ordförande i Sveriges lantbruksförbund och vice ordförande i Statens livsmedels-
kommission. Han avled i Sala 1967.
Reimer Johansson blev snabbt populär och omtyckt bland hallänningarna. Hans humor och slagfärdighet och hans rättframma sätt slog an på folk.
Om Reimer gick det många historier – och gör än idag. Vägdirektör Per Asplund återger en del i Gamla Halmstads årsbok 1984. Här ett litet urval: Den som av Kungl. Maj:t blivit kallad till landshövding skulle gå upp och hälsa på kungen och tacka för utnämningen. Reimer var upptagen av ett stort möte med lantbrukare, där han skulle sitta ordförande och bad att få flytta fram besöket hos kungen, vilket orsakade visst rabalder vid hovet. När han väl kom in till Gustaf V hälsades han med orden: ”Jaså, Du hade tid att komma nu? Men nu, när Du blir landshövding, kommer du att få så mycket att göra, att Du får avsäga Dig riksdagsmannaskapet”. ”Ers majestät, jag är inte riksdagsman”, svarade Reimer. ”Jaha, men då får Du väl släppa uppdraget som landstingsman, för det kan Du ju inte ha tid med i fortsättningen”. ”Ers majestät, jag är inte heller landstingsman”, upplyste Reimer. ”Är Du varken riksdagsman eller landstingsman, hur har Du då kunnat bli landshövding?” undrade kungen. Nu hör det till historien att det ju faktiskt var kungen själv i konselj, som utnämnt honom, så Reimer svarade helt rättframt: ”Fråga inte mej, Ers majestät!”
Reimer ville inte ha någon chaufför och inte heller någon fin tjänstebil utan körde själv sin gamla bil, som han tagit med sig från Västmanland. Under en av sina första dagar i länet blev han stoppad av polisen i en rutinkontroll i Trönninge. Polismannen tittade på körkortet, i vilket det stod ”lantbrukare Reimer Johansson, Norrbäck, Sala” och kontrollerade bromsar, lyse med mera. Reimer förstod att han inte var igenkänd och frågade: ”Ser inte konstapeln att det är landshövdingens bil?”. ”Jo, svarade polismannen, visst ser jag nu att det är landshövdingens bil men hur fan har Johansson fått tag i den?”
En dag kom en yngling in på länsstyrelsen och sökte jobb. Han lyckades ta sig ända in till landshövdingen och lade fram sina planer. ”Jaha, vad har du för utbildning då?” frågade Reimer. Ja, han hade ju bara folkskola och ingen arbetslivserfarenhet. ”Jaså”, sa Reimer, ja ska du ha jobb här så får du antingen bli springpojke eller landshövding. Det är de enda befattningarna här som det inte är föreskrivet några kvalifikationer för.”
Läs mer i Gamla Halmstads årsbok 1984: Per Asplund, Legender kring Reimer. (s.62-76)
Bild: Stadsfullmäktiges ordförande Ernst R. Andersson och landshövding Reimer Johansson vid invigningen av Slottsbron den 28 juni 1956.