Örjans vall
I början av 1920-talet var arbetslösheten stor i Sverige. En överenskommelse träffades mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission om att bidrag skulle lämnas för att anlägga idrottsplatser i landet. Även i Halmstad var arbetslösheten stor och man såg nu en möjlighet att lösa frågan om en idrottsplats i staden.
De s.k magistratsjordarna vid läroverket ansågs vara en lämplig plats. Marken tillhörde Wallbergs Fabriksaktiebolag men ett byte gjorde att den blev tillgänglig för Halmstads stad.
Den 13 maj 1921 lämnade direktören vid Halmstads Stuveriaktiebolag, Johan A Andersson, som var en stor idrottsvän, in en motion till stadsfullmäktige om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete. Kostnaderna beräknades till 105 000 kr. Redan den 25 maj 1921 beslöt stadsfullmäktige att bifalla motionen. En kommitté under ledning av Johan A Andersson fick ansvar för arbetet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt.
Fotbollsplan, friidrottsbanor och tennisbanor anlades efter alla konstens regler. Stora jordförflyttningar gjordes för planer, banor och terrasser. Allt utfördes av nödhjälpsarbetarna utan några mekaniska hjälpmedel.
Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och omfattade då 41 000 kvadratmeter. Entrén var murad av Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Klubbhuset byggdes som en ryggåsstuga och innertaket dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Åskådarläktaren hade arkitektForthmeiier utformat i stil med ryggåsstugan: en träbyggnad med brutet tak som bars upp av pelare.
Idrottsplatsen invigdes den 30 juli 1922 av kronprins Gustav Adolf, sedermera kung Gustav VI Adolf. Invigningen blev en stor folkfest. Inne på idrottsplatsen fanns 12 000 åskådare.Utanför stängslet var det packat med folk och på Galgberget stod flera tusen personer som kunde bevittna skådespelet på avstånd. Invigningen inleddes med konsert av Hallands regementes musikkår. Över 100 idrottsmän från hela landet marscherade in med fanor oh ställde upp framför huvudtribunen.
Redaktionssekreterare Ernst Gullberg läste en prolog:
Se undret, det stora har hänt:
Den längtan vårt sinne har känt
Den dröm för vårt öga har stått
I fullbordan har gått-
Halmstad sitt Stadion fått.
Örjans valls entre
Så blev det idrottstävlingar med såväl tillresande som lokala förmågor.
Den stora dagen avslutades med middag på Hotel Mårtenson för idrottsmännen och på NorreKatts restaurang för särskilt inbjudna.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde i augusti fick idrottsanläggningen namnet Örjans vall efter S:t Örjans Hospital, som under medeltiden låg där entrén till idrottsplatsen ligger.
Halmstad hade långt om länge fått en arena, som med sitt vackra utseende och läge samt gedigna utförande skulle bli välkänd i landet.
/Kerstin Wedin
Källa: Sven Aremar. Kors och tvärs i tid och rum. Så fick Halmstad Örjans Vall, s.256-262.
GHÅ 1997, s. 160-174. Sven Aremar: Örjans Vall 75 år.