Under den senaste istiden skapades det som långt senare kom att kallas Galgberget. Det kilometertjocka istäcket drog med sig stora mängder sten och grus och när isen för omkring 14 000 år sedan smälte, avlagrades det lösa materialet. Galgbergets namn leder tankarna till ond bråd död och skoningslösa vedergällningar i form av dödsstraff. Redan under dansktiden användes berget av allt att döma som avrättningsplats. De tidigaste beläggen för galgplatsen tycks vara från 1600-talet. På några kartor från den tiden har kartritarna markerat avrättningsplatsen. Uppe på berget – riktningen är nordväst om Norre Port – finns en galge avbildad. Det äldsta skriftliga belägget för avrättningsplatsen är en uppgift från 1619 om att mästermannen fick 15 mark i ersättning för att han brände Kirstenn Niels Mougensenn ” paa bierget”.
Berget har vid flera tillfällen använts av stadens angripare. Erik XIV lät beskjuta Halmstad med kanoner vid belägringen 1563. Där Kung Eriks väg nu går finns lämningar från kungens befästningar. Danska vägen och åsgropen Danska köket minner om att en dansk styrka varit förlagd till berget under krig mellan svenskar och danskar.
1863 utsåg Halmstads första stadsfullmäktige en kommitté för skogsplantering på Galgberget och gav uppdraget till jägmästare Carl Gustaf Noreen. 1882 upptogs brandgator som senare grusades till körvägar, och trappor och promenadstigar anlades. Noreensvägen är uppkallad efter den energiske jägmästaren.
Berget behövde förskönas och få attraktioner som kunde locka besökare. 1896 beslöt stadsfullmäktige att låta bygga ett utsiktstorn med bostad för skogvaktaren. Tornet placerades på bergets högsta punkt, Klyftehög. Fabrikör Alfred Wallberg, som tagit initiativet, fick ansvara för bygget, som stod klart 1897 och skogvaktaren Carl Persson flyttade in. Alfred Wallberg fick Alfredsstigen uppkallad efter sig.
Under den senaste istiden skapades det som långt senare kom att kallas Galgberget. Det kilometertjocka istäcket drog med sig stora mängder sten och grus och när isen för omkring 14 000 år sedan smälte, avlagrades det lösa materialet. Galgbergets namn leder tankarna till ond bråd död och skoningslösa vedergällningar i form av dödsstraff. Redan under dansktiden användes berget av allt att döma som avrättningsplats. De tidigaste beläggen för galgplatsen tycks vara från 1600-talet. På några kartor från den tiden har kartritarna markerat avrättningsplatsen. Uppe på berget – riktningen är nordväst om Norre Port – finns en galge avbildad. Det äldsta skriftliga belägget för avrättningsplatsen är en uppgift från 1619 om att mästermannen fick 15 mark i ersättning för att han brände Kirstenn Niels Mougensenn ” paa bierget”.
Berget har vid flera tillfällen använts av stadens angripare. Erik XIV lät beskjuta Halmstad med kanoner vid belägringen 1563. Där Kung Eriks väg nu går finns lämningar från kungens befästningar. Danska vägen och åsgropen Danska köket minner om att en dansk styrka varit förlagd till berget under krig mellan svenskar och danskar.
1863 utsåg Halmstads första stadsfullmäktige en kommitté för skogsplantering på Galgberget och gav uppdraget till jägmästare Carl Gustaf Noreen. 1882 upptogs brandgator som senare grusades till körvägar, och trappor och promenadstigar anlades. Noreensvägen är uppkallad efter den energiske jägmästaren.
Berget behövde förskönas och få attraktioner som kunde locka besökare. 1896 beslöt stadsfullmäktige att låta bygga ett utsiktstorn med bostad för skogvaktaren. Tornet placerades på bergets högsta punkt, Klyftehög. Fabrikör Alfred Wallberg, som tagit initiativet, fick ansvara för bygget, som stod klart 1897 och skogvaktaren Carl Persson flyttade in. Alfred Wallberg fick Alfredsstigen uppkallad efter sig.
1903 lyckades staden få I 16 förlagt till Halmstad och som motprestation fick kronan 200 tunnland norr om Galgberget. Närmast berget låg en liten tjärn som fick namnet Landalasjön efter gården Landala. Sjön blev snart ett populärt utflyktsmål för Halmstadborna.
1914 skänkte godsägaren Axel Håkansson i Västergötland ett gammalt soldattorp att sättas upp vid Landalasjön. In flyttade före detta distinktionskorpralen Anders Magnus Asp tillsammans med sin hushållerska. Asp fick bo hyresfritt och fick vissa matportioner från regementet. I gengäld skulle han vakta regementsmuseet och visa samlingarna för intresserade.
Hallandsgården – foto: Christer Engstrand
På 1920-talet fick Galgberget sin största attraktion – Hallandsgården. Åter var Alfred Wallberg drivande – han hade inspirerats av Skansen i Stockholm. 1923 kom den första byggnaden, Krafsagården från Valinge och efter några år hade genom Alfred Wallbergs trägna arbete nio byggnader uppförts på platsen.
Den gamla skolan från Eldsberga – foto: Christer Engstrand
Galgberget idag erbjuder motionsspår, frisk luft och vacker natur men också evenemang som första maj-firande, nationaldagsfirande, allsångs- och danskvällar, teater, barnverksamhet, kafé och museivisningar. Nog kan vi än idag hålla med H F Löhr som för omkring 90 år sedan diktade följande:
”Må en och var städ´s nära
till Berget kärlek sann
vår stolthet och vår ära
med skäl det kallas kan.
värt mest högstämda oden
självt just ett stort poem
den skönaste klenoden
i Halmstads diadem.”
Källor:
Sven Aremar, Halmstad – kors och tvärs i tid och rum.
Lars Grimbeck & Stefan Gustafsson, Galgberget – om människor och miljöer i Halmstad
/Kerstin Wedin