Sverige hade under många år haft en restaurangkultur som kallades ölrestauranger eller pilsnerkaféer. Här serverades bland annat den relativt alkoholsvaga pilsnern.
1965 släpptes mellanölet fritt i Sverige. Det hade en styrka mellan pilsnern och det så kallade starkölet som då bara fick säljas på Systembolaget. Mellanölet blev snabbt populärt som måltidsdryck men också som en dryck att samlas kring. Märken som Three Towns, Pripps Blå, Tingsryd och Falcon marknadsfördes aggressivt och blev mycket populära. Även danska Tuborg Grön och Carlsberg Hof nådde stora framgångar.
I Halmstad producerade Appeltoftska bryggeriet ett mellanöl som de kallade Svensk. Östra bryggeriets märke kallades Lion.
1960-talet innebar också genombrottet för den brittiska popkulturen. I kölvattnet framstod den brittiska puben för många som sinnebilden av en gemytlig mötesplats. Förenklade utskänkningsregler innebar att ölbarer kunde öppnas i Sverige och de använde ofta begreppet pub som hade ett romantiskt skimmer över sig. De konkurrerade med tiden ut många av de gamla ölrestaurangerna.
Puben ersatte också konditoriet som mötesplats, inte minst för män. Ett ställe som Old Bassie kompletterade verksamheten med lunchservering och fungerade under en period också som visklubb.
Många av dagens sportbarer hämtar som inspiration från England. De har ofta engelska namn enligt den speciella pubtraditionen. De serverar också enkel mat. Idag har ölkulturen också kompletterats med små lokala bryggerier. Öldrickandet lever i allra högsta grad i dagens Halmstad.