In Film
Publicerad

Video 9: Kronobränneriet

Kronobränneriet vid Nissan from Gamla Halmstad on Vimeo.

 

Detta är video nr 9 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

Huset byggdes 1778 som kronobränneri men den verksamheten varade bara i 9 år därefter blev byggnaden spannmålslager. Byggnaden användes som spannmålslager under lång tid, men under 1900-taletr har byggnaden också inhyst en spikfabrik och en resårfabrik. Idag ligger fria målarskolan i huset.

Lär känna Halmstad – Kronobränneriet

Läs vidare
In Film
Publicerad

Video 8: Halmstad slott

Video7-Slottetvideologga

Detta är video nr 8 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

Slottet är från början av 1600-talet och när det byggdes var Halmstad en stad i Danmark och det var Christian IV som låg bakom slottsbygget. Arkitekt var Hans van Stenwinkel d.ä. Slottet består av fyra hus kring en borggård. Södra längan är själva kungahuset och slottet användes ursprungligen som ämbetsbostad åt länsmannen         
Lär känna Halmstad – Halmstad slott

 

Läs vidare
In Film
Publicerad

Video 4: Marinstugan på Söder

videologga

Detta är video nr 4 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

Marinstugan är en kulturbyggnad i Halmstad som byggdes 1852 och låg då vid nuvarande Slottsbrons västra fäste. År 1861 flyttades den till sin nuvarande plats vid Nissan på Söder. Den har genom åren använts som ångbåtsexpedition – tullklareringslokal – materialbod – personalrum – omklädnings & tvättrum för personal på mudderverk… Halmstad sjöman på Söder 08

Om denna välkända symbol för Halmstad berättar Anders Bergenek i denna video (längd 3 minuter – filmen är av hög kvalitet och kan med fördel ses i fullskärmsläge.)

 

Lär känna Halmstad – Marinstugan på Söder

 

Foto: Christer Engstrand 2008

Läs vidare
In Film
Publicerad

Video 3: S:t Nicolai kyrka i Halmstad

Halmstad St Nicolai kyrka 04videologga
Detta är video nr 3 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

S:t Nicolai kyrka är en välkänd symbol för Halmstad. Kyrkan omnämndes första gången 1432 med namnet Sankt Nikolai, men troligen har det stått en stadskyrka på samma plats tidigare. Kyrkan undkom den stora branden 1619 och är därför en av de få byggnader förutom slottet och några andra byggnader, som finns kvar före detta år.

Om denna välkända symbol för Halmstad berättar Anders Bergenek i denna video (längd 8 minuter – filmen är av hög kvalitet och kan med fördel ses i fullskärmsläge.)
Lär känna Halmstad – St Nicolai kyrka

 

Foto: Christer Engstrand

Läs vidare
In Film
Publicerad

Video 2: Europa och tjuren

videologgaStockholm Millesgarden Europa och tjuren 110423-1

Detta är video nr 2 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

 

Europa och Tjuren är den kända fontänen i brons av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad i Sverige. Konstverket är uppfört 1926 och motivet är hämtat från grekisk mytologi och handlar om när Zeus, i en tjurs skepnad, rövar bort prinsessan Europa.

 

Om denna välkända symbol för Halmstad berättar Anders Bergenek i denna video (längd 4 minuter).

Lär känna Halmstad – Europa och tjuren

Foto (från Millesgården på Lidingö): Christer Engstrand

Läs vidare
In Film
Publicerad

Video 1: Kirsten Munks hus

Kirsten Munk 1598-1658 med barnvideologga

 

Detta är video nr 1 i föreningens serie ”Lär känna Halmstad”

 

Det sägs att Christian IV byggde ett hus i Halmstad åt Kirsten Munk, men det finns inga bevis för det. Det grönglaserade huset, Kirsten Munks hus vid Storgatan, byggdes någon gång efter branden i staden 1619 av importerat holländskt tegel. Huset är det enda i Sverige i sitt slag från den tiden.

Om det speciella huset på Storgatan och om Kirsten Munk berättar Anders Bergenek i denna video (längd 4 minuter).
Lär känna Halmstad – Kirsten Munk

Läs vidare
In Film
Publicerad

En boksamlare berättar

Eric Rasmusson 1916-2011

Eric Rasmusson, född 1916 i Årstad, död 2011, var författare till flera böcker om halländsk kulturhistoria.

 

I denna film – ”En boksamlare berättar” – inspelad 2010, berättar han om sitt författarskap, men också om hur han samlat Hallandica i hela sitt liv. Samlingen på över 6000 titlar utgör stommen i Hallandsavdelningen på Högskolebiblioteket i Halmstad.

 

Filmen är av hög kvalitet och kan med fördel ses i fullskärmsläge. En längre version av denna film (22 min), där Eric också berättar om sin ungdom i Falkenberg, studierna vid Handelshögskolan i Göteborg, utvecklandet av tetra-förpackningen, giftermål mm, finns till utlån på Stadsbiblioteket i Halmstad.

 

En boksamlare berättar from Kathinka Lindhe on Vimeo.

  Eric Rasmusson   Foto: Patrik Leonardsson

 

Eric Rasmusson utnämndes 2004 till hedersdoktor vid Lunds universitet. I sitt yrkesliv var han direktör på Tetra Pak i Lund. Erics passion för den halländska hembygden framgick av hans omfångsrika bibliotek, som han generöst donerade till Högskolebiblioteket i Halmstad. Eric ville aldrig kallas ”pensionär”, han föredrog att kalla sig ”senior”, och som sådan publicerade han böcker med titlar som ”Kuckeliku!”, ”Hallandica” och ”Pärlfiske”. Vid sin bortgång hade han lagt sista handen vid en memoarbok, som kommer att utges postumt.

 

Bibliografi:

  • 1972: Sandskrift
  • 1976: Tetragram
  • 1990: Kuckeliku!
  • 1999: Hallandica: Berättelser om ett Kanaans land i Sverige
  • 2003: Pärlfiske: Ur minnet och i halländska åar
  • 2005: Sagan om S:t Olofs kapell
  • 2006: Frösakull

Läs vidare
In Film
Publicerad

Gamla Halmstad-filmer populära

Föreningens filmer är otroligt populära. Vi är ute i föreningar och i olika institutioner inom äldreomsorgen och håller föredrag i samband med filmvisningar. Vårt arkiv av filmer utökas efter hand genom att vi får tillgång till fler filmer som vi digitaliserar. Vår övertygelse är att det finns många godbitar liggandes hemma hos våra medlemmar. Dessa skulle vara väldigt intressant att bevara till eftervärlden.
Har ni någon film så hör av er till vår expedition, så bygger vi vårt filmarkiv vidare.
/Torgny Ahlgren

Läs vidare
In Film
Publicerad

Filmarkivet – 100 år i rörliga bilder

På filmarkivet har du möjlighet att se unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm, som speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle. Vid lanseringen i februari 2011 ligger 300 filmer ute, och sajten kommer att växa med lika många under året. Filmarkivet är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.

 

I arkivet finns även filmer om Halmstad och Halland – ett exempel är filmen ”Från glada laxars land”, inspelad 1939. Filmen visar ”stadslivet i Halmstad före kriget, ett avsnitt från cykelfabriken Rex, där man tillverkar pedalhästar med handmålade fartlinjer. Samt bilder från Laholm och Tylösand, där infödingar lever på lika delar lantbruk och sommarturister. Och sommarturisterna av lika delar salta bad och söta flickor”. Filmen är gjord av Ragnar Johnson för Rangfilm AB – speltiden 12 minuter:

Från glada laxars land (1939)

 

Filmens första år handlade om att visa ”levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken.

Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna men verklighetsfilmerna fortsatte att visas som utfyllnad och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras.

På filmarkivet är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som: informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm. Här finns också exempel på svenska folkets privatfilmer som både visar vardagslivet och stora omvälvande händelser av allmänintresse, fångade av amatörfotografer.

Runt 1930 slog ljudfilmen igenom, innan dess visade biograferna oftast de stumma filmerna med musikackompanjemang. På filmarkivet presenteras många av stumfilmerna med musik av Matti Bye, producerad av Mark Standley. Till varje film finns det produktionsuppgifter, kort synopsis och i många fall en fördjupningstext. Textförfattare är Tobias Svanelid, Lena Jordebo, Jon Wengström, Ola Törjas, Magnus Rosborn, Per Sundfeldt, Kajsa Hedström, Åke Nyke och Pelle Snickars.

Filmerna som görs tillgängliga på filmarkivet.se kommer från Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet och från avdelningen Audiovisuella Medier, Kungliga biblioteket. I presentationen till varje film framgår ur vilken samling filmen är hämtad. Tack också till Sveriges Television, som har ställt filmer ur sina samlingar till förfogande via Kungliga biblioteket. Sveriges Television har också en webbplats för arkivfilm:

Öppet arkiv.

Tema stadsfilmer
De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag – mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.

Läs vidare

Skriv din sökfras och tryck \"enter\"