Röda Kvarn invigdes den 19 februari 1926 med filmen Ingmarsarvet, en stumfilm som ackompanjerades av en trio på cello, violin och piano. Biografen är ritad av Halmstadarkitekten August Svensson (1886-1935). August Svensson var ursprungligen möbelsnickare men fortbildade sig och fick anställning hos arkitekten S Uno Forthmeiier i Halmstad. Så småningom startade han egen firma.
Biograf med anor-Röda Kvarn Foto: Christel Ek
August Svensson arbetade i den nyklassicistiska stilen och har bland annat producerat ett nittiotal villaritningar. Stora delar av biografen är bevarade i originalskick, till exempel balkongfoajén som har ett tunnvälvt kassettak med mytologiska målningar. Dekormåleriet utfördes av målarmästare Edvard Högardh efter skisser av inredningsarkitekten Ragnar Östman. 1994 blev Röda kvarn förklarad som byggnadsminne av länsstyrelsen eftersom den ansågs vara synnerligen märklig och av kulturhistoriskt riksintresse. Frågan om byggnadsminnesförklaring väcktes av artisten och Halmstadbon Peter Wahlbeck. Röda Kvarn är numera en multibio med fyra kompletterande salonger. I samband med utbyggnaden gjordes en varsam renovering av biografen. Efter tillbyggnad och restaurering återinvigdes den 1995.
Röda kvarns entré är mycket pampig med sina joniska kolonner i röd granit. Stora delar av biografen är bevarade i originalskick.
Den 10 mars 1998 utgav Posten ett frimärke med Röda Kvarn i Halmstad som motiv. Ovanstående uppgifter är hämtade ur två intressanta böcker där bl a Röda Kvarn beskrivs: Kjell Furberg, Svenska biografer – ett praktverk med underbara bilder på vackra och unika biosalonger landet över. Den utkom 2001. Husesyn. Hallands byggnadsminnen, utgiven 2006 av Länsstyrelsen i Halland i samarbete med Kulturmiljö Halland och Länsmuseet Varberg. Text Björn Petersen, foto Arne Persson och form Hans Helander.
Röda Kvarn är numera Halmstads enda biograf. Förutom ordinarie filmföreställningar kan man här se Halmstads filmstudios och pensionärsuniversitetets filmvisningar. Halmstads filmstudio är Sveriges största filmstudio (735 medlemmar) med tre föreställningar i veckan och även pensionärsbion är synnerligen välbesökt.
Den som vill läsa om Halmstads biografer genom tiderna hittar en utförlig beskrivning i Sven Aremars bok Tidsbilder från 1996 kapitlet ”Livet på vita duken”.
/Kerstin Wedin