En viktig del i att få stadsprivilegier var just rätten att bedriva handel med pengar. Den innebar länge ett utbyte av varor mellan stadens borgare och landsbygdens bönder.
I Halmstad hölls på 1700- och 1800-talet återkommande marknader på Stora Torg.
Handeln utvecklades väldigt snabbt på 1800-talet. Stadens befolkning mer än tiodubblades. Det växte fram handel på stadens gårdar och i lokaler ut mot gatan med skyltfönster där varorna kunde exponeras.
Med tiden blev affärerna alltmer specialiserade. Det uppstod också ganska stora grossistföretag. Många av köpmännen blev rika och en ny samhällsklass började väva fram.
Handelsdag på Stora Torg på 1920-talet
Skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfrihetslagarna 1864 samt etableringen av moderna banker satte fart på handeln i enskilda affärer.
Industrialiseringen liksom moderna kommunikationer som ångbåtar och järnväg innebar ett större utbud av varor. Även ökat välstånd skapade en mer omfattande handel och Halmstads innerstad blev ett sjudande handelscentrum.
Ångaren Halland från Hallands ångbåtsbolag
Handelns former har hela tiden förändrats. 1934 fick Halmstad en saluhall vid Karl XI:s väg. 1962 öppnade det första varuhuset Tempo på Nyhem. Sedan följde flera varuhus i innerstaden.
1991 fick Halmstad sitt första externa handelscentrum Eurostop, idag Hallarna, vid södra infarten. Flygstaden började byggas 2002. Dessa anläggningar har inneburit ett minskat utbud av affärer i innerstaden. Till den utvecklingen har också näthandeln bidragit.
Källor:
Bengt Gärdfors. Köpstaden vid Nissan
Några handelsprofiler från stadsmodellens tid
