I början av 1950-talet berättade min latinlärare Sven Lilliedahl på läroverket i Linköping för sina elever, att det fanns två märkliga städer i världen, som man borde ägna särskild uppmärksamhet. Den ena var Rom, den andra Halmstad. När jag 1960 flyttade till Halmstad funderade jag ofta på vad vår lärare kan ha menat med sitt uttalande.
Rom och Pompeji hade jag varit i redan under min skoltid och upplevt mycket av antiken. Men Halmstad visste jag då inte något om men min lärare i Östergötland däremot hade uppenbarligen varit i Halmstad där han imponerats av Carl Milles skulptur Europa och tjuren som störtar ner i brunnskaret, vilket omgärdas avfyra tritoner.
Carl Milles Europa och tjuren. 1926. Stora Torg, Halmstad. Foto: Lennart Lundborg.
Skulpturen placerades 1926 mitt på det tidigare så öde Stora Torg. Skulpturen har med åren kommit att framstå som en symbol för staden. Den finns även på Millesgården i Stockholm och i Cranbrook, USA där Milles var lärare. Men det ursprungliga verket finns i Halmstad och får inte mångfaldigas även om andra platser velat så.
Skulpturen föreställer Zeus förvandlad till en tjur som förälskat sig i kungadottern Europa och som han för bort över Medelhavet till Kreta. Där föder Europa deras barn. Skulpturen förmedlar en fläkt av den antika sagovärlden på svensk mark. Figurer med antik bakgrund finns även på Sjömanshuset i Halmstad: Neptunus och Mercurius.
Befästningsgördeln runt staden från tiden omkring 1600, som Christian 4 lät uppföra, finns fortfarande rester av. Den enda bevarade stadsporten Norre Port restaurerades under Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 jämte Norre Katt och ett parti av vallen kring porten. Den rätvinkliga stadsplanen anknyter till antikens gatusystem. Den ritades av holländaren Abraham de la Haye efter den stora branden 1619. Stommen utgjordes av två huvudgator, som utgick från de fyra gatuportarna av vilka endast Norre Port kommit att bevaras.
Något annat som vår latinlärare måste ha imponerats av var alla korsvirkeshus av vilka några ännu finns kvar. Nordgränsen för korsvirkeshusen går i Halmstad.
Del av modellen som visar Halmstad under senare delen av 1800-talet. Den är utförd av Kurt Lennå. Slottet, läroverket och S:t Nikolai kyrka framträder på modellen på Rådhuset i Halmstad. Foto: Lennart Lundborg, 2019.
Idag har stora förändringar ägt rum av bebyggelsen i stadens centrala delar. Men för den som vill veta hur Halmstad tedde sig för cirka 150 år sedan kan få en god uppfattning genom att studera Kurt Lennås stora stadsmodell över Halmstad. Den tillhör Föreningen Gamla Halmstad och står sedan en tid på bottenvåningen i Rådhuset. Efter de omfattande rivningarna i centrala Halmstad på 1960-talet väckte Eric Hägge frågan om att göra en modell av ett äldre Halmstad för att i någon mån kunna ge allmänheten en uppfattning om hur Halmstad en gång sett ut. Intresset för stadens historia och dess byggnader är onekligen stort. Många flyttar hit. De kommer ofta på museets stadsvandringar.
Lennart Lundborg
