Halmstads tre hjärtan
De tre hjärtanas ursprung
1603 är det känt att Halmstad stad förde ett vapen prytt med tre hjärtan prydda med kronor. Den mest spridda historien om ursprunget säger att Christian IV hade ett hjärta som sin personliga symbol och att ett krönt hjärta finns på hans sigill. Christian IV skall därför ha förärat Halmstad med tre hjärtan som symbol. Denna teori är felaktig då det inte finns något känt sigill från Christian IV med ett hjärta. Det finns påvisat att Christian IV använt ett hjärta i samband med sitt valspråk men det tidigaste belägget är från 1629, dvs. 25 år efter att Halmstad fick sitt vapen.
För att hitta ursprunget till Halmstads tre hjärtan får vi gå långt tillbaka i tiden, till Valdemar Sejr som var kung i Danmark 1202-1241. Han hade en sonson, Erik Knutsson, som blev hertig över de fyra södra häraderna i Halland. En annan son till Valdemar, Nils, blev greve av Halland och hans sonson Jakob Nilsson erhöll 1283 de fyra nordliga häraderna i Halland som sitt grevskap. Alla dessa ättlingar till Valdemar bar hjärtan i sina vapen. Från 1450 är det belagt att det finns ett fält med hjärtan i den danska kungaskölden och det anses som ställt utom allt tvivel att det är hertigarnas och grevarnas av Hallands vapen som här insatts.
Då Christian IV 1603 skulle förläna Halmstad ett vapen hade hjärtan i trehundra år funnits inom Hallands gränser som vapensymbol och hjärtan symboliserade sedan 150 år Halland i den danska kungaskölden. Det måste vara naturligt för honom att ge Hallands residensstad denna symbol.
 |  |
| Danmarks Riksvapen 1819 Här finns halländska hjärtan kring de gående lejonen i två av fälten. | Danmarks Riksvapen 1699 Här finns 7 halländska hjärtan nere till höger ovanför en drake och under ett gående lejon. På ett sigill med riksvapnet från 1450 finns 9 hjärtan på samma plats som här. |
Källor
Danström Ludvig, Halmstads sigill, GHÅ 1924
Dunér Uno, Halmstads vapens ursprung. GHÅ 1995
Peterson Stig-Åke, Kommunvapen i Halland, Halland 1978
Roth Nils, Halmstad, svenska stadsmonografier 1946
Halmstads vapen
Halmstad fick sitt vapenfastställt av Kungl Maj:t den 8 maj 1936 med beskrivningen:
Sköld: I blått fält en bjälke av silver, belagd med tre öppna kronor av guld krönta hjärtan.
Hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått.
Vulst: av silver och blått
Hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan av varandra.
Äldre medeltida sigill
Det tidigast kända sigillet för Halmstad stad härstammar från början av 1300-talet och sigillstampen till detta sigill hittades i en mosse i Knäred 1875. Som gränsort mellan Sverige och Danmark förlades ofta möten mellan länderna i Knäred och sigillstampen kan ha förkommit i samband med ett av dessa möten. Sigillet föreställer en tornerhjälm, prydd med fyra vippor eller ax som bildar bokstaven W. Sigillet har omskriften S. Civitatis Halmstadensis. S är förkortning för Secretum eller Sigillum och betydelsen blir då Staden Halmstads sigill. Detta sigill är Föreningen Gamla Halmstads symbol och finns avbildat i rubriken till denna sida. Sigillet har använts fram till 1584.
Ytterligare sigill med samma motiv som föregående har funnits, Bexell omtalar två sigill som brukades i början på 1800-talet med samma motiv som det förut nämnda sigillet. Dessa är nu försvunna, denna bild är från en sigillstamp som tillverkades 1922.
Sigillet från 1603
Nästa kända sigill är från 1603 och visar en sköld med tre krönta hjärtan krönt med en hjälm och halmkärvar som behållits från det gamla vapnet. Den har omskriften Civitatis anno 1603 Helmstadiensis. Detta sigill erhöll staden av Christian IV och ligger till grund för Halmstads nuvarande vapen.
Sigill från 1800-talet
I början av 1800-talet präglades ett nytt sigill som innehåller samma symboler som i det från 1603, omskriften är ändrad till Sigillum Civitatis Halmstadiensis.