Namnet ”Stora Torg” knyter an till Halmstads danska ursprung. Namnet är inte det svenska Stortorget utan det danskinfluerade ”Store torg”. Staden Halmstad flyttade till sin nuvarande plats på 1320-talet där det redan fanns en bebyggelse runt gården Broktorp som låg ner mot Nissan ungefär där Brogatan ligger idag. Platsen för ortens kyrka har hela tiden varit ungefär densamma som idag. Den medeltida stadens torg var långsmalt och mycket mindre. Det sträckte sig i huvudsak längs nuvarande Storgatan och området närmast västerut.
I början av 1600-talet skapade Christian IV en modern befästning runt Halmstad. 1619 brann den medeltida staden innanför befästningen ner. Bara ett fåtal byggnader klarade sig. Då staden återuppbyggdes använde sig Christian IV av den holländske fortifikationsofficeren Abraham de la Haye som bortsåg från den medeltida stadens utseende och lade ut raka, breda gator och stora, fyrkantiga kvarter. Mitt i staden placerade Abraham de la Haye ett mycket stort torg, det som idag är Stora torg. Platsen hade en militärteknisk betydelse som uppsamlingsplats för soldater och vapen. Härifrån kunde de snabbt och enkelt nå befästningens olika delar. Befästningen revs under en ganska lång tidsperiod räknat från 1730-talet.
Torget fortsatte att ha en betydelse som en handels- och marknadsplats. På 1800-talet beskrivs hur vagnarna börjar rulla in till staden redan vid femtiden på morgonen. Trädgårdsmästarna från herrgårdarna kommer med grönsaker, bland annat tomater som börjat bli populära. Slaktarna har grova bord för produkter som kalvkött, färskt fläsk och svinhuvuden. I fiskstånden säljs lax, torsk och kräftor. Och på en annan del av torget dukar bönderna upp ägg, potatis, smör och bär. Så här beskrivs en typisk torgdag:
Där seglar herrskapsfruarna fram med sina pigor som bär korgarna, medan de andra fruarna handlar själva. Styck-detaljer av kött skärs till på bord eller huggkubbar vid vagnarna, och smöret avsmakas med en medhavd sked. I korsvirkeshuset vid södra delen av torget finns en krog i källaren. Där tar trädgårdsmästarna gärna en liten sup för styrka och bättre munläder, till nytta för försäljningen.
I början på 1900-talet började handeln att flytta in i mer bekväma butikslokaler längs stadens gator. 1934 fick Halmstad en saluhall nere på Karl XI:s väg vid Brogatan dit ytterligare en del av torghandeln flyttade. Där blir det enklare och mer hygieniskt att sälja kött, fisk och mejeriprodukter och saluhallen drar även till sig torghandlare.
På 1960-talet kom de stora varuhusen till stan och revolutionerade handeln med livsmedel. De byggde på att kunderna kunde ta med sig sina bilar direkt till affären. Man talade samtidigt om att göra innerstaden i stort sett bilfri med garage vid infarterna och intill de stora varuhusen. De tankarna omsattes i verklighet när staden 1964-1966 byggde ett underjordiskt garage under hela Stora torg. När varuhusen på 1990-talet blev externa köpcentra försvann många av kunderna från innerstaden och även torghandeln minskade drastiskt.
På Stora torg finns stadens kanske finaste konstverk i Carl Milles ”Europa och tjuren” som kom på plats 1926. Scenen är hämtad ut grekisk mytologi: Guden Zeus i tjurskepnad för bort kungadottern Europa, iscensatt i en vacker bronsfontän. Från början fanns höga pilträd runt statygruppen. Här satt Halmstadborna under varma sommardagar och njöt av svalkan under träden.
Torget har också varit arena för stora protester. Som när torgets stora lummiga pilar ska fällas för att ge plats till bygget av torggaraget 1965. Fram tills nu har Halmstadborna accepterat den så kallade saneringen av staden men detta tycker många blir för mycket. Men träden fälls som planerat.
Samtidigt flyttade busstationen med sin kiosk utanför innerstaden.
Genom åren har Stora Torg också varit en viktig mötesplats. På fredsdagen vid andra världskrigets slut 1945 samlas Halmstadbor i tusental på Stora torg för att gemensamt glädja sig över att kriget är slut. Överallt vajar svenska, danska och norska fanor. Deltagarna marscherar i ordnade former till Örjans Vall där festligheterna fortsätter. Tåget är så långt att när de första kommer fram till Örjans Vall har de sista inte hunnit starta från torget.
Kungliga Eriksgator har också dragit mängder med folk till torget och det har även Halmstadbandet Gyllene Tider. När de spelar på Stora torg 1995 lockar det 15 000 åskådare. Kommunen sätter upp stöttor i torggaraget så att inte taket ska skadas när publiken hoppar till musiken.
I dag vill kommunen återskapa mer grönska och göra Stora Torg till en självklar mötes- och handelsplats igen. En stor satsning beräknas vara klar 2027.
Läs mer
Stadsvandring i Halmstad, sid 37
Halmstads historia del 3 – sid 438
Aremar – Ur folkmun och arkiv, sid 53
Aremar – Staden – Havet – Människorna sid 234
Vår by Broktorp – Halmstads äldsta historia, sid 61-109