Det kommer att dröja innan alla analyser är klara av de spännande fynd som gjordes vid den arkeologiska utgrävningen av Lilla Torg. Det framgick på Gamla Halmstads vårmöte där Kulturmiljö Hallands antikvarier drog fullt hus. Men mycket kommer att gå att utläsa, berättade Sofie Renström och Johan Klange. Och vissa slutsatser kan man dra redan i dag.
Inte minst är nyfikenheten stor kring ”svärdsmannen”, den 1,90 meter långa man som begravts med ett svärd vid sin vänstra sida. Att hitta svärd i medeltida gravar är mycket ovanligt. Det och gravens placering under kyrkgolvet i det södra skeppet indikerar att Sankta Annas kyrka valdes som begravningsplats för personer av adlig börd.
Intill svärdsmannens grav hittades ytterligare två gravar, en med en medelålders kvinna och en med en ung man. Mer om dessa personer hoppas man kunna ta reda på genom omfattande analyser. Tiden kan man delvis snäva in eftersom franciskanermunkarna bara var verksamma i sitt konvent under 35 år. De fördrevs 1531 i samband med reformationen.
Livet finns dolt i tänderna
Sofie och Johan förklarade att de bland annat väntar på strontiumanalyser. Strontiumisotoperna varierar utifrån en plats geologi och tas upp av människor när de äter och dricker. De lagras i tänder och skelett och genom att kartlägga dem kan man utläsa var en människa vuxit upp och om den flyttat.
En annan pusselbit är dna-analyser som kan visa om det finns släktskap mellan de tre personerna. Är den unge mannen parets barn bör han ha en stor andel dna gemensam med de båda, medan de den äldre mannen och kvinnan inte bör visa närmare släktskap.
Under utgrävningarna hittades 120 gravar under torgytan och vissa bendelar låg bara runt 35 centimeter djupt, berättade Sofie och Johan. Själva utgrävningarna gjordes på platserna där entreprenören skulle gräva så de unika fynden var delvis lyckliga sammanträffanden. Svärdet dök till exempel upp intill byggboden som sattes upp för medarbetarna.
Spår av smärtsamma öden
Många av gravarna vittnade också om att det inte var välbärgade personer som hamnat där. Flera skelett låg huller om buller och analyser som redan gjorts berättar om svårare levnadsöden. Sofie tog exemplet med fynd nummer 30337, som hittades i en av de senmedeltida gravarna som anlagts där Sankta Annas klostergård tidigare legat.
Skelettet är från en liten kvinna, runt 1,55 meter lång, som dog i 70-årsåldern. Analyserna visar att hennes hälsa lämnade mycket att önska. Hon hade reumatism i underkäken så det har troligen gjort mycket ont varje gång hon tuggade. Av de 24 tänder hon hittades med hade 15 angripits av karies och av flera fanns det bara små rotstumpar kvar.
Bland kraniefragmenten hittades några mindre delar av åderförkalkning. Hon hade sannolikt även haft värk i nacke och rygg och bara kunnat röra sig begränsat för flera av kotorna hade kraftiga ledförändringar och vuxit ihop. Analysen av hennes skelett ger oss en liten inblick i en gammal, sjuk och troligen fattig kvinnas liv och död i 1500–1600-talets Halmstad, konstaterade Sofie.
Intensiv tid framöver
När det blev dags för frågestund viftade många händer i luften. En sak som flera undrade över var hur den arkeologiska undersökningen påverkades av gravfriden.
Johan berättade att det bland annat krävs tillstånd från Riksantikvarieämbetet och det finns regler som styr hur man får arbeta med mänskliga kvarlevor. Skeletten från Lilla Torg kommer troligen inte att ställas ut när de är färdiganalyserade, utan förvaras i magasin. Allt handlar om avvägningar mellan att samla in och tillgängliggöra historisk kunskap och respekt för dem som levt här tidigare.
Nu fortsätter en intensiv tid för både Johan och Sofie som kommer att publicera vetenskapliga artiklar om fynden. På sikt är planen också en populärvetenskaplig bok. Föreningen Gamla Halmstad kommer givetvis att följa upp när det finns mer att berätta om det som dolt sig under Lilla Torg.
