På Gamla Halmstads vårmöte blickade vi tillbaka på medeltiden och in i en lekfull framtid. Föreläsningen handlade om Nikolaiparken, den nya medeltidsbyn och lekplatsen som växer fram bakom S:t Nikolai kyrka.
Invigningen är planerad till oktober och i väntan på det fick vi en försmak av projektledare Örjan Selien.
Blev kär direkt
Han är byggnadsvårdare och hantverkare med känsla för traditionella metoder och material. Inspirationen till lekparken kommer från Klosterparken i Uppsala där det finns en by med hus i liten skala. Lars Björksell, kyrkoherde i Halmstad, fick idén att bygga något liknande här. Han kontaktade Örjan, som redan vid första besöket i Uppsala blev eld och lågor.
– Jag blev kär direkt. Minst en förälder per barn lekte glatt i den lilla byn. Fast de husen var mer av kulisser, i Halmstad har vi beständiga byggnader som kräver bygglov.
Oväntat arkeologiskt fynd
Det var alltså inte bara att sätta spaden i jorden. Ekonomin löstes genom ett samarbete med Svenska kyrkan, kommunen, fastighetsägare och privata bidragsgivare. Med tanke på platsens långa historia behövdes arkeologiska undersökningar. De resulterade i 36 kilo fynd av bland annat keramik, mynt och kritpipor, främst från 1600- och 1700-talen. Det mest oväntade som kom fram i ljuset var benen av en hel häst. Varför den jordats här är oklart.
– Just på fyndplatsen ska vi ha stallet, säger Örjan. På så sätt väver vi in historien i nutiden.
Pedagogik för både stora och små
Byn består av olika byggnader som speglar livet i en senmedeltida stad. Den pedagogiska tanken är viktig, inte bara för barn utan också vuxna.
– Varje byggnad är en tolkning av en funktion som fanns i en stad, säger Örjan. På så sätt bildas ett samhälle där barn kan leka sig in i historien, samtidigt som vuxna kan förstå de långsamma skeenden som format vår samtid.
I lekparken hittar vi byggnader som en fiskebod, ett värdshus kallat Gyllende Laxen, en smedja och S:t Örjans hospital som har en verklig förebild, byggd när Halmstad låg uppströms Nissan. Hospitalet visar mötet mellan kropp och själ, medicin och tro. På medeltiden var omsorg om människor en religiös handling snarare än ett yrke.
Den trygga punkten
Här finns Kloka gummans hus, den trygga punkten i det fiktiva samhälle.
– Kloka gumman var en viktig person som hade kunskaper i folkmedicin och hjälpte till vid barnafödande.
Parken utgår från 1483, ett årtal som inte är valt på måfå. Under Kalmarunionens tid var Halmstad mötesplats för delegater från Danmark, Norge och Sverige. Detta år möttes man här när danske Hans ville bli vald till kung. Parkens tron minner om detta.
En tid för tryckeri och torn
Samma år, i den tyska staden Eisleben, föddes Martin Luther som kom att få avgörande betydelse för religion och samhällsliv i Norden. För att påminna om Luthers betydelse byggs ett torn i lekparken som påminner om S:t Andreaskyrkan i Eisleben. År 1483 trycktes dessutom den första boken i Sverige. Det skulle dröja länge innan ett tryckeri etablerades i Halmstad, men i lekparken finns ett sådant som symbol för spridning av kunskap.
Bibliotek av byggnadstekniker
Den hantverksmässiga delen i projektet är minst lika viktig som den pedagogiska. Örjan talar om ett bibliotek av olika byggnadstekniker. Värdshuset är uppfört i korsvirke och fiskeboden i stolpverk av ek med stående plank. S:t Örjans hospital är en tung murad byggnad där natursten övergår i tegel. Tryckeriet är murat med valv och puts. Allt är gediget gjort med tanke på slitage som orsakas av lekande barn och hårda kustvindar.
Stolthet och tyngd
Materialet är som regel återbrukat för att inte vara resurskrävande. Bland annat har tegel hämtats från Slottsmöllan. Örjan, som ivrar för att lära ut traditionell byggnadsteknik, har haft hjälp av elever från Kattegattgymnasiet. Eleverna har blivit varse att arbete enligt gamla metoder kan vara nog så kämpigt.
– Snickareleverna säger ”ek är hårt och tungt”, murareleverna säger ”natursten är hårt och tungt”, ler Örjan. Men de är stolta över vad de gjort.
Text: Stefan Gustafsson
Foto: Nikolaiparken. Modellbild: Lekplatsbolaget
