Sankt Nikolai kyrka är så pass imponerande att den ibland kallas för Hallands katedral, trots att den inte har de två traditionsenliga tornen. Inte minst är kyrkan häpnadsväckande stor om man tänker på att den uppförs i början av 1400-talet när Halmstad troligen har färre än 200 hushåll. Men man kan ännu se fragment av 1400-talsmålningar i korgångens nordöstra del samt dop och vigselkapellet.
När Halmstad flyttades till sitt nuvarande läge på 1320-talet, byggdes en mindre kyrka som man hittat rester av under nuvarande kyrkans torn. Denna kyrka ersatte ett äldre kapell, vars delar har hittats under Stora Torg.
Förklaringen till kyrkans storlek hittar vi i samarbetsavtal för Kalmarunionen från 1397 där det bestämdes att Halmstad skulle vara staden där de gemensamma kungavalen skulle äga rum. Några kungaval hölls aldrig, men flera möten mellan de tre rikena hölls i Halmstad. Vid dessa möten behövdes en större möteslokal och detta är nog den viktigaste anledningen till att en ny större kyrka byggdes i början på 1400-talet. Trots Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge var 1400-talet en orolig tid och det innebar flera möten i Halmstad. År 1468 hölls ett fredsmöte i Halmstad med rådsrepresentanter från alla tre länderna. År 1483 kom Danmarks kung Hans personligen till Halmstad för att bli vald till kung, den norska delegationen erkände honom som kung men inte den svenska, det skedde dock några år senare vid ett möte i Kalmar.
Både 1512 och 1517 hölls fredsförhandlingar i Halmstad mellan Sverige och Danmark. I Halmstad fanns vid denna tid inget slott och Sankt Nikolai kyrka var en förutsättning för att ländernas delegationer skulle kunna mötas och förhandla.
Under åren har läget varit kritiskt för St Nikolai kyrka flera gånger. År 1619 ödeläggs nästan hela Halmstad i en stor brand. Lågorna slickar kyrkan men mirakulöst nog klarar den sig, även om det krävs stora reparationer.
I mitten på 1700-talet var kyrkan förfallen. Enligt en ansökan från Halmstads borgmästare till Kunglig Majestät om bidrag till en renovering beskrevs kyrkan vara i ett sådant uselt tillstånd att stadens innevånare ej utan våda och livsfara kunde förrätta sina gudstjänster. Tornet lutade mot sin undergång och de flesta av valven hade rämnat. Staden fick de bidrag som behövdes och åren 1757-1760 gjordes en stor renovering av kyrkan. Bland annat revs den övre delen av tornet och byggdes om. Även mittskeppets höga valv med högmurar revs och ersattes med ett lägre valv i trä.
Efter detta fick kyrkan ett helt nytt utseende. Fler reparationer blev nödvändiga i början av 1800-talet. Vid restaureringen 1869-1872 fick kyrkan sitt ännu bevarade yttre utseende, med undantag för de fönster som vid detta tillfälle sattes in i det återuppbyggda mittskeppet. Åren 1938-1941 genomgick kyrkan ytterligare en stor restaurering. Bland annat förstärktes grunden och mittskeppet återfick höga, murade valv. I samband med detta borttogs mittskeppets fönster.
Från 1900-talets mitt görs mycket konstnärliga utsmyckningar i S:t Nikolai kyrka. Mellan 1953 och 1978 uppsattes målade fönster utförda av Einar Forseth. Även Erik Olson gjorde utsmyckningar till kyrkan åren 1965-1978. Bland annat har han målat två runda fönster över vardera sidan om kyrkans korsarm. Färgspelet från dessa målade fönster ger kyrkan en unik konstnärlig utsmyckning som tillsammans med den historiska miljön gör kyrkan väl värd att besöka.
Läs mer
Stadsvandring i Halmstad, Stadskyrkan vid torget sid 94-96
Den stora ombyggnaden av Halmstads S:t Nikolai kyrka åren 1757-1760, Peter Lundqvist
S:t Nikolai kyrka i Halmstad, Ludvig Kollberg
GHÅ 1989, Einar Forseth och korfönsterserien i S:t Nikolai sid 210-222
GHÅ 1990, Erik Olson och hans fyra smycken i S:t Nikolai kyrka sid 222-230
GHÅ 1997 Halmstad kyrka under 1300-talet sid 29-34
GHÅ 1997 Halmstad under Kalmarunionen sid 35-51