Myntslag 1671 |
|||||||||||||
| 1 Daler | 32 öre | ||||||||||||
| 1 öre | 24 penningar | ||||||||||||
Ord |
Förklaring |
||||||||||||
| ablater | Oblater | ||||||||||||
| ackergiel/acher yiel | Ockra = pulverformig massa som utgör en förvittringsprodukt (hydroxid, oxid) av någon metall, särskilt järn. (saob) | ||||||||||||
| agrun pepmenton | se: Aügrun Pymenton | ||||||||||||
| alnar | Aln = 0,6 meter | ||||||||||||
| alun/allun | Alun= Ett dubbelsalt av kaliumsulfat och aluminiumsulfat med vidsträckt teknisk användning. (saob) | ||||||||||||
| amma | Åm = 157 liter | ||||||||||||
| ancher | Ankare = 34 liter | ||||||||||||
| angir/angür ker | Angelika = växt av det genom en egendomlig aromatisk smak o. lukt utmärkta släktet Archangelica, särskilt den bl. a. inom medicinen använda arten A. officinalls Hoffm, ängel(s)ört, helgeandsört, kvanne, kvann, fjällkvann, kvannrot. (saob) |
||||||||||||
| anis(s) | Anis = växten Pimpinella Anisnm Lin., en i de östra Medelhavsländerna inhemsk, i södra o. mellersta Europa odlad ört, tillhörande fam. Umbelliferæ. (saob) |
||||||||||||
| axeltre (asseltre) | Axelträ = hjulaxel af trä, särskilt om mellersta delen af hjulaxel: axelstång, mellanaxel. (saob) | ||||||||||||
| aügrun pymenton | Aurpigment = Benämning på ett mineral som utgör en förening av arsenik och svavel. Används som guldgult färgämne, kungsgult. (saob) | ||||||||||||
| barna pipr | Barnpipa, pipa = flöjt (SAOB) | ||||||||||||
| begh | Beck = svartbrun massa som erhålles vid inkokning af tjära, varvid tjärans mera flyktiga beståndsdelar, vilka bilda beckolja bortgår. (SAOB) | ||||||||||||
| blat sterchelse | Blå Stärkelse = namn på vissa vid tvätt eller stärkning använda blå färgmedel. (saob) | ||||||||||||
| blat stiftuelse/stefwelse | se blat sterchelse | ||||||||||||
| bleg/blech/blig hüit | Blyvitt = Blykarbonat, används som målarpigment, även i smink och som medicin (www.shenet.se) | ||||||||||||
| blu | Blå | ||||||||||||
| bly | Bly | ||||||||||||
| boghuete gryn | Bovetegryn | ||||||||||||
| boj | Tjock yllevävnad i klara färger | ||||||||||||
| bomölia/bomölin | Bomolja= Olivolja av 3:e graden som är av sämre kvalitet. (saob) | ||||||||||||
| brende win | Brännvin | ||||||||||||
| brendewed | Brännved | ||||||||||||
| breselia | Bresilja = Såsåom färgämne användt trä av vissa trädslag från Indien o. Sydamerika. Särskilt av det i Brasilien växande trädet Cæsalpinia echinata Lam. (saob) |
||||||||||||
| brün bresel | Brun bresilja = dels sapanträ (veden af Cæsalpinia Sapan), dels blåholts. (saob) | ||||||||||||
| brün neller | Brunell = Brunört, skogshumle, ört af släktet Prunella Lin. (saob) | ||||||||||||
| böge plancher | Bok-plankor | ||||||||||||
| cande socher | Kanderat socker | ||||||||||||
| canel | Kanel | ||||||||||||
| capris | Kapris = bär av kaprisbusken | ||||||||||||
| cardemumma | Kardemumma | ||||||||||||
| centener | 50 kg | ||||||||||||
| cinten | 50 kg | ||||||||||||
| confecht saher | Konfektsocker (godis) | ||||||||||||
| corrinter/corinter | Korinter | ||||||||||||
| criert | Krejare=mindre fartyg på 1600-talet | ||||||||||||
| cubl/cobl ber | Kubeber= Frukten av den på Sundaöarna växande busken Piper cubeba. Förr använd som krydda. (saob) | ||||||||||||
| dansiger ty | Danzigertyg till sängkläder och klädesplagg | ||||||||||||
| dasin | Dusinken=benämning på ett visst slags svart grovt kläde, urspr. Tillverkat i England (saob) | ||||||||||||
| dega | Decker=10 st (danskt mått) | ||||||||||||
| dynne wahr | Dunvar | ||||||||||||
| düsin | Dusinken=benämning på ett visst slags svart grovt kläde, urspr. Tillverkat i England (saob) | ||||||||||||
| eble | Äpple | ||||||||||||
| ege planher | Ekplankor | ||||||||||||
| eggebor | Ekplankor | ||||||||||||
| erter/ertor | Ärtor | ||||||||||||
| fambnar | Famn = 1,7 meter | ||||||||||||
| ferlod | Fyrlod=ett slags grovt kläde av medelmåttig ull. Benämningen härleds av att tyget ursprungligen var försett med fyra varumärken. | ||||||||||||
| ferne boh | Färnbock = Röd bresilja, veden af Cæsalpinia echinata Lam. (saob) | ||||||||||||
| fich tril | Vitriol=kopparsulfat | ||||||||||||
| fieder | Fjädrar | ||||||||||||
| fierding | Fjärding = ca 30 liter | ||||||||||||
| fifskaft | Fiffskaft=ett slags formskaftat tyg (saob) | ||||||||||||
| figen | Fikon | ||||||||||||
| fildt | Filt | ||||||||||||
| fingre bore | Fingerborgar | ||||||||||||
| fioler | Fioler | ||||||||||||
| firlod | Fyrlod=ett slags grovt kläde av medelmåttig ull. Benämningen härleds av att tyget ursprungligen var försett med fyra varumärken. | ||||||||||||
| fisk | Fisk | ||||||||||||
| fiskaben | Fiskben = smalt stycke av valfiskbard, avsett att användas i kjortlar, klänningsliv, snörliv m.m. Även ämnesnamn för valfiskben. (saol) | ||||||||||||
| flesk | Fläskkött | ||||||||||||
| flyndrer | Flundror | ||||||||||||
| follio | Folium = blad på latin, ofta använt för tunn metall t.ex. bladguld eller till baksidan av spegelglas. Även för blad av flera olika växter. | ||||||||||||
| for skallet | Olika (danska forskel) | ||||||||||||
| förre (forre) bor | Furubord =planka eller bräde av furu. (saob) | ||||||||||||
| förrebreder | Furubräder | ||||||||||||
| galapel | Galläpple = Gallbildningar på galleken, använda bl. a. Till garvning, färgning och tillvrkning av bläck samt såsom läkemedel. (saob) | ||||||||||||
| ghemena knef str | Knästrumpor | ||||||||||||
| ghemena strömpr | Strumpor | ||||||||||||
| glas knager | Mindre sak av glas, både i dussin och skålpund | ||||||||||||
| glass | Glas | ||||||||||||
| grasey | Gråsej | ||||||||||||
| gülla röder | Gulerod = Morot på danska (linnaeus.nrm.se) | ||||||||||||
| gümmj | Gummi = Benämning på vissa ur växtstammar utsipprande safter. I äldre tider använt såsom medicin. (saob) | ||||||||||||
| hamp | Hampa | ||||||||||||
| handüg | Handduk | ||||||||||||
| har kambe | Kam för hår | ||||||||||||
| harpex | Harpix = Harts. Kåda, även allmännare benämning på vissa växter som används till framställning av lack och fernissa. Används även till lackning av flaskor. (saob) |
||||||||||||
| himelbla | Himmelsblå = Azurblå, Marinblått (även ultramarin, asurblått, outremer): högblått, luckert, lätt pulver. (saob) | ||||||||||||
| homble | Humle | ||||||||||||
| horn fisk | Horngädda, näbbgädda, fisken Belone vulgaris (Cuv.) Flem. (saob) | ||||||||||||
| hüette/hüete | Vete | ||||||||||||
| hör/hor | Lin | ||||||||||||
| ingefer | Ingefära | ||||||||||||
| islandsfisk | Islandsfisk | ||||||||||||
| jern | Järn | ||||||||||||
| jsser ferga | Isabellfärg = färgnyans mellan brunt, vitt o. gult smutsigt vitgult, smutsgult. (saob) | ||||||||||||
| julwed | Hjulved = benämning på de böjda trädelarna (lötarna) av vilka ett vagnshjul är samamansatt, även om ämne till hjullöt av trä. Förr även om hela hjulkransen. (saob) |
||||||||||||
| kalch/kalg | Kalk | ||||||||||||
| kander | Kanna=2,6 liter | ||||||||||||
| karder | Karder | ||||||||||||
| kista | Glasprodukter och spik fraktas i kistor | ||||||||||||
| kiöller ferga | Köllerfärg = Gulockra, jordartad järnoxidhydrat av gul färg. (saob) | ||||||||||||
| kiönröch | Kimrök = Såsom färgämne använt svart pulver (sot) som avsatts ur röken vid långsam förbränning av tjärved, tjära, harts eller naftalin. Även om en i handeln förekommande efterbildning bestående av fint pulveriserade björkkol. (saob) |
||||||||||||
| klede | Kläde = valkat ylletyg | ||||||||||||
| kledes bürster | Klädborstar | ||||||||||||
| klipfisk | Torkad fisk | ||||||||||||
| knager glas | Mindre sak av glas, både i dussin och skålpund | ||||||||||||
| knif blader | Knivblad | ||||||||||||
| koefwa | Korgar | ||||||||||||
| koffüer/koffr/kofke | Koppar | ||||||||||||
| kol | Kål, troligen vitkål | ||||||||||||
| lach | Lack = Lösning av naturligt eller konstgjort harts. Japansk lack är saften av trädet Rhus vernicifera. Färgämne. (saob) | ||||||||||||
| lager ber/bär | Lagerbär= Frukten av trädet Laurus nobilis. (saob) | ||||||||||||
| lb | libra = skålpund = 356g | ||||||||||||
| lemoner | Citrusfrukt | ||||||||||||
| len olia | Linolja | ||||||||||||
| lerit | Lärft | ||||||||||||
| lester | Läst = största måttet för spannmål, varierar beroende på vad som mäts, ofta 12 tunnor eller 12 skeppspund | ||||||||||||
| lin ölia | Linolja | ||||||||||||
| lisbb | Lispund = 8,5 kg | ||||||||||||
| mesingz kroge | Mässingskrok | ||||||||||||
| mesingz renger | Mässingsringar | ||||||||||||
| mesingz sker | Mässingssked | ||||||||||||
| met flashe | Medfläsk med=en sorts fläsk på tyska (1 tunna) | ||||||||||||
| muskotte/meskotte blomer | Muskotblomma | ||||||||||||
| mün harpr | Munharpa (mungiga) | ||||||||||||
| mönia | Mönja = Rödaktig förening av bly och syre, används som ingridiens i målarfärg. (saob) | ||||||||||||
| nat mösser | Nattmössor | ||||||||||||
| nelle ker | Nejlikor | ||||||||||||
| olifwer | Oliver | ||||||||||||
| ostress | Ostron | ||||||||||||
| otting | Ottendel=2 liter (danskt mått) | ||||||||||||
| oxa hoffuet | Oxehuvud=225 liter (danskt mått) | ||||||||||||
| pataska | Pottaska (användes som tvättmedel) | ||||||||||||
| pefwer/peffüer | Peppar | ||||||||||||
| pipen stafwar/stafwer | Stavar för framställning av tunnor | ||||||||||||
| puder sacher | Pudersocker | ||||||||||||
| rade sten | Bärnsten | ||||||||||||
| rings stal tra | Ring ståltråd | ||||||||||||
| risen gryn | Risgryn | ||||||||||||
| riss | Ris | ||||||||||||
| riss gement papir | Rispapper | ||||||||||||
| riss mahel tür | Ris makulatur | ||||||||||||
| riss paper | Rispapper | ||||||||||||
| roffüer | Rovor | ||||||||||||
| rogh | Råg | ||||||||||||
| rüssghel | Rauschgälb (ryssgul) = aurpigment eller arsenikdisulfid (röd arsenik). Färgämne. (saob) | ||||||||||||
| rö brasel | Röd bresilja = Färnbock, veden af Cæsalpinia echinata Lam. (saob) | ||||||||||||
| röda beder | Rödbetor | ||||||||||||
| rössiner | Russin | ||||||||||||
| sadel jorder | Sadelgjord | ||||||||||||
| saher/soher | Socker | ||||||||||||
| sappa/sapa/seppa/sepa | Såpa | ||||||||||||
| serop | Sirap = Trögflytande, sockerhaltig vätska. (saob) | ||||||||||||
| sil | Sill | ||||||||||||
| skallre | Skallra | ||||||||||||
| skalmeger | Skallmejor | ||||||||||||
| skegga | Skäppa=23 liter (jylländska skäppan) | ||||||||||||
| skibb | Skeppspund = 136 Kg | ||||||||||||
| skocher | Skock= 60 st | ||||||||||||
| skofler/skoffler | Skyfflar | ||||||||||||
| skref taffler | Skrivtavlor | ||||||||||||
| sma pipr | Pipor | ||||||||||||
| snaka?/snacha | Snäcka = mindre eller medelstort långskepp, även allmännare om liknande krigsskepp eller kaparfartyg eller om annan vacker eller snabbseglande farkost. (saob) |
||||||||||||
| soher/saher | Socker | ||||||||||||
| soya | Soja | ||||||||||||
| spansh grönt | Spanskt grönt = färgämne, kopparacetat dvs ättiksyrad kopparoxid. (saob) | ||||||||||||
| spansh/spagst win | Spanskt vin | ||||||||||||
| spege laxer | Rökt eller insaltad lax | ||||||||||||
| speiel | Spegel | ||||||||||||
| Spig | Spik | ||||||||||||
| Stal | Stål | ||||||||||||
| Sübstandtz | Substans = Genom kokning av husbloss, hjorthorn, kalvfötter, svål och dylikt framställt limaktigt ämne. (saob) | ||||||||||||
| Süeskon/söeskon/suiskon | Sviskon | ||||||||||||
| Süofwel | Svavel | ||||||||||||
| tahl/tal/tallig | Talg | ||||||||||||
| tallrechen | Tallrikar | ||||||||||||
| tarboch | Tobak | ||||||||||||
| terahels/teriakelss | Teriak = Ett mytiskt läkemedel som var sammansatt av 71 ingridienser, bland annat nardus och torkad huggorm, ofta även opium. Användes in på 1800-talet som universalmedel. |
||||||||||||
| tierra | Tjära | ||||||||||||
| tobaghz piper/pipr | Tobakspipor | ||||||||||||
| tolfter | 12 st | ||||||||||||
| tre lädichor | Trä-läddika= liten låda av trä | ||||||||||||
| trebach | Tobak | ||||||||||||
| trog/trag | Tråg | ||||||||||||
| tuebag/tuebach | Tobak | ||||||||||||
| tylter | Tolfter = 12 st | ||||||||||||
| tynder | Tunna = 125 liter | ||||||||||||
| ul karder | Kardor | ||||||||||||
| wal fiska ben | Valfiskben se fiskaben | ||||||||||||
| walss finner | Valfenor se fiskaben | ||||||||||||
| wette | Vete | ||||||||||||
| vihtril | Vitriol=kopparsulfat | ||||||||||||
| win Edicha/Edecha | Vin ättika? | ||||||||||||
| wl Karder | Kardor | ||||||||||||
| wllet garn | Ullgarn | ||||||||||||
| wrachbreder | Sämre brädor | ||||||||||||
| zintener | se Cinten | ||||||||||||
| åstross | Ostron | ||||||||||||
| ölia | Olja | ||||||||||||