I februari 1619 mötte den danske kungen Christian IV sin svenske kollega Gustav II Adolf i Halmstad. Halland hörde vid den här tiden fortfarande till Danmark. Det var Christian IV som bjöd in den svenska kungen.
Det var nu 6 år sedan det blev fred mellan Sverige och Danmark och Sverige hade slutbetalt Älvsborgs lösen och fått tillbaka Älvsborg fästning där man fick en hamn mot väster. Halmstad slott och befästningar var nybyggda och Christian IV ville kanske visa upp den välbefästa staden för svenskarna.
Den 25 februari anlände Gustav II Adolf till Halmstad. Han blev väl emottagen av kung Christian med sitt riksråd och två ryttarfanor. Från fästningsvallen sköts salut när kungarna tillsammans red in i staden genom Norre Port. Det möttes sedan med ”härlig och skön musik” längs vägen mot slottet.
Skattelängd för Älvsborgs lösen 1613.
De kommande dagarna präglades av mat och dryck samt musik och nöjen. I räkenskaperna kan man till exempel läsa att det inför kungamötet köptes in 21 oxar från Vapnö och 8 oxar från Biskopstorp. En rustvagn användes för att frakta vin från Fredriksborg till Halmstad.
Slottets kanoner laddades med krut, salpeter och harts vilket var den tidens fyrverkeri. De förhandlingar som också fördes ledde inte till några konkreta resultat.
Fältkanoner på hjul. Foto: Sven Johansson
Genom de välbevarade räkenskaperna kan man få en inblick i hur kungamötet påverkade halmstadborna.
Man kan i räkenskaperna läsa att enbart det svenska följet hade 160 hästar med sig som åt 233 tunnor havre under besöket. Det nybyggda slottet fick så många besökare att borgarna, prästerna och de välbeställda bönderna fick låna ut sina sängkläder och sitt husgeråd.
De flesta borgarna i staden fick inneboende gäster.
Rådmannen Peder Andersen hade en löjtnant, köksmästaren och fodermarsken boende hos sig. Man ser det i räkenskaperna eftersom han begärde ersättning med 20 daler för mat och sex tunnor Rostocköl samt 17 ½ daler för vin.
Christoffer Smed bjöd sina gäster på brännvin till frukost, tyskt öl till aftonmåltiden samt öl och brännvin på kvällen.
Detta är bara två exempel på vad halmstadborgarna begärde ersättning för.
Gustav II Adolf, målning av Jacob Hoefnagel
Slottet som var helt nytt och knappt färdigt arbetades det också på in i det sista.
Jacob Målare fick uppdraget att måla frustugan.
Murarmästaren anlitade Anders Rane, Christen Syll och ytterligare elva personer till att stensätta borggården samt att färdigställa skorstenen i rummet som skulle bli Gustav II Adolfs förgemak. De byggde också ett hemligt gemak genom muren, med moderna ord en toalett.
Borgaren Jacob Key levererade 15 alnar rött kläde till riddarsalen.
Kristian IV, målning av Pieter Isaacsz
Det är inte så många kvinnor nämnda i räkenskaperna men det finns åtta skurkvinnor nämnda. De hade uppdraget att städa slakthuset, riddarköket och silverkammaren. Det var till exempel Kirsten Fynes, Kerstenn Anders Rane, Johanne Falkenbergs samt Bentt Ollufsdatter.
Skurkvinnorna fick 10 skilling om dagen i ersättning vilket var något mindre än vad de manliga hantverkarna fick.
Källor:
GHÅ 2019 sid 7-12 Största festen i Halmstad
GHÅ 2019 sid 12-31 Inför kungamötet – skurkvinnor och målarmästare i arbete