Handel och sjöfart på 1600-talet

Till meny

Källa till denna artikel är kassaboken för 1671 som är den enda kassaboken bevarade från 1600-talet. Större delen av kassaboken består av tolagsboken och de olika avgifter som togs ut i samband med in- och utskeppning av varor.
En artikel om kassaboken finns i GHÅ 2005.
Den kompletta avskriften av kassaboken finns på Gamla Halmstads hemsida.

1671 hade Halland varit svensk i 26 år handelskontakterna med Danmark levde kvar. I övrigt var det främst hamnar i Tyskland och Holland som Halmstadborna handlar med.

1671 verkar det bara ha funnits en större skuta i Halmstad, Röda rosen på 28 läster. Dessutom fanns en del småskutor på 3-8 läster.

Fem skeppare från Halmstad har identifierats i tolagsboken.
På Röda rosen var Anders Olsen skeppare.

Krejare, en fartygsmodell från 1600-talet

Några av Röda rosens resor 1671

I juni kom Röda rosen till Halmstad från Danzig med 571 tunnor råg.

I juli seglade Röda rosen till Amsterdam med beck, pottaska och järn.

I augusti kom Röda rosen till Halmstad från Amsterdam med 401 tunnor salt, ostindiska kryddor med mera.

Amsterdam på 1600-talet – målning av Jacobus Storck

Halmstad uppskattas ha omkring 1000 innevånare i slutet på 1600-talet.

Det innebär omkring 200 familjer i hela staden.

Det var oroliga tider så stundtals fanns även ett stort antal soldater inkvarterade i Halmstad.

Det är endast 26 år sedan Halland blev svenskt, många halmstadbor hade fortfarande danska preferenser.

De inskeppade varorna indikerar att de fanns en överklass i staden som hade råd med ”lyxkonsumtion” i form av musik, mode och god mat.

Exempel på varor som handelsmännen Albrekt Börgesen och Henrich Pedersen fick levererade på skeppet Röda rosen i augusti 1671.

Valfiskben

I Röda Rosens last fanns valfiskben.

Det vanligaste användningsområdet var som stöd i korsetter.

Benen är starka och flexibla så de användes också till paraplyer och solfjädrar.

.

.

.

.

.

Några musikinstrument som skeppades till Halmstad1671

Fioler
Skallmejor
Barnpipor
Munharpor

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Några färgämnen som skeppades till Halmstad1671

Ryssgul – en varm mörk gul nyans som var vanlig som fasadfärg på hus och inredning.

Bresilja – en mörk röd färg från barken av ett träd som växte i Brasilien.

Blyvitt – färgen var vanligt i både konst- och byggnadsmåleri.

Galläpple – färgen kan bli gråbrun eller plommonlila. Galläpple är en utväxt på blad av en sorts ek som växer i medelhavsområdet.

Kimrök – Svart färg av fint kolpulver. Användes både till konst- och byggnadsmåleri.

Frukt och matvaror som skeppades till Halmstad 1671

.

.

.

.

.

.

.

.

Lite övrigt som skeppades till Halmstad 1671

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Halmstads handel är på tillbakagång under 1670-talet och det ställer till problem för de styrande i Halmstad eftersom de i stor utsträckning är beroende av tolagsintäkterna. 1671 hade staden en skuld som uppgick till 1 1/2 gånger den årliga intäkten.

Vid denna tid var det inte banker och andra institutioner som lånade ut pengar utan stadens skuld var till borgmästare och rådmän som personligen lånade ut pengar eller avstod att ta ut sin lön.

När man läser vad som inskeppades till Halmstad ser det ut som att de som hade råd kunde få tillgång till ganska mycket av den tidens ”lyxvaror”, exotiska kryddor, färgämnen, importerade tyger och kläder med mera.

.

.

.

.