Den äldsta bevarade bilden över Halmstad är ett kopparstick från 1593. Den visar på en befäst stad med kanoner och portar.
Kopparstick från 1593 i Hogenberg och S.Novellanus ”Res gestae-…-Fredrici II”
Men vid jämförelser med skriftliga källor kan man dock konstatera att kopparsticket inte överensstämmer med hur befästningarna verkligen såg ut. Detsamma gäller för ett kopparstick från 1680 och en alabasterrelief från 1598 som det finns en kopia på i porten till Halmstad slott.
Den äldsta beskrivningen av Halmstads befästningar finns i privilegiebrevet från 1443 där det står att man skall underhålla stadens vallar, plank och diken.
I senare skriftliga källorna kan man läsa att det före nordiska sjuårskriget 1563-1570 anlagts stenkistor och rundlar utanför staden. Man kan också läsa att det inte finns någon mur mot Nissan. Det fanns också vid denna tid ett blockhus ej långt från Norre Port som kallades Jungfrupastejen.
Vid utgrävningar 2025 hittades rester av ett blockhus strax utanför Norr port.
Foto: Sven Johansson
1591 befalldes länsmannen i Halmstads län Povel Huitfeldt att låta röja plats för en blivande mur vid ån eftersom husen på sina ställen stod alldeles för nära åkanten. En tegelugn inköptes och 1594 hade man uppfört ännu en. Kalk och mursten forslades över havet till Halmstad och lera och ved till tegelugnar kördes till staden av de dagsverksskyldiga bönderna. Strandmuren var inledningen till de stora arbetena med befästningen.
De nya befästningar runt Halmstad började byggas 1598 och uppdraget gavs till den nederländske byggmästaren Hans van Stenwinkel, men han dog i pesten redan 1601. Arbetet med befästningarna övertogs då av hans nära medarbetare Willum Cornelissen. Bägge blev begravda i S:t Nikolai kyrka, Hans van Stenwinkels gravsten står fortfarande uppställd i kyrkans vapenhus.
Hans van Stenwinkels gravsten finns i S:t Nikolai kyrka
Stadsmuren byggdes på sju år, runt staden byggdes en 8 meter hög mur av sten och jord som sedan täcktes med torv. Längs muren byggdes 8 bastioner och 4 stadsportar. Utanför stadsmuren grävdes en vallgrav där jordmassorna som grävdes bort användes till muren. Längs Nissan byggdes en tegelmur. Befästningarna kompletterades med en skans på östra sidan av Nissan som stod klar 1613. Några av bastionerna höjdes också vid samma tid.
Så här kan stadsmuren ha sett ut. Foto Sven Johansson
En arbetsstyrka på 230 man från hela Halmstads och Laholms län arbetade med stadsmuren i ett system där arbetsstyrkorna avlöste varandra. Både kronans och adels bönder ingick i arbetsstyrkan. Borgarna i Halmstad blev leverantörer till bygget, de levererade bland annat stångjärn, spik och söm. Från Sverige levererades näver och furubjälkar. Borgarna i Halmstad hämtade med sina fartyg kalk, tegel och trävaror från Danmark.
Bygget innebar mycket arbete för borgarna i Halmstad, men också stora inkomster för levererat byggnadsmaterial och för mat och dryck till den stora arbetsstyrkan.