På filmarkivet har du möjlighet att se unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm, som speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle. Vid lanseringen i februari 2011 ligger 300 filmer ute, och sajten kommer att växa med lika många under året. Filmarkivet är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.

 

I arkivet finns även filmer om Halmstad och Halland – ett exempel är filmen “Från glada laxars land”, inspelad 1939. Filmen visar “stadslivet i Halmstad före kriget, ett avsnitt från cykelfabriken Rex, där man tillverkar pedalhästar med handmålade fartlinjer. Samt bilder från Laholm och Tylösand, där infödingar lever på lika delar lantbruk och sommarturister. Och sommarturisterna av lika delar salta bad och söta flickor”. Filmen är gjord av Ragnar Johnson för Rangfilm AB – speltiden 12 minuter:

Från glada laxars land (1939)

 

Filmens första år handlade om att visa “levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade “verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken.

Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna men verklighetsfilmerna fortsatte att visas som utfyllnad och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras.

På filmarkivet är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som: informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm. Här finns också exempel på svenska folkets privatfilmer som både visar vardagslivet och stora omvälvande händelser av allmänintresse, fångade av amatörfotografer.

Runt 1930 slog ljudfilmen igenom, innan dess visade biograferna oftast de stumma filmerna med musikackompanjemang. På filmarkivet presenteras många av stumfilmerna med musik av Matti Bye, producerad av Mark Standley. Till varje film finns det produktionsuppgifter, kort synopsis och i många fall en fördjupningstext. Textförfattare är Tobias Svanelid, Lena Jordebo, Jon Wengström, Ola Törjas, Magnus Rosborn, Per Sundfeldt, Kajsa Hedström, Åke Nyke och Pelle Snickars.

Filmerna som görs tillgängliga på filmarkivet.se kommer från Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet och från avdelningen Audiovisuella Medier, Kungliga biblioteket. I presentationen till varje film framgår ur vilken samling filmen är hämtad. Tack också till Sveriges Television, som har ställt filmer ur sina samlingar till förfogande via Kungliga biblioteket. Sveriges Television har också en webbplats för arkivfilm:

Öppet arkiv.

Tema stadsfilmer
De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag – mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.

Skriv din sökfras och tryck \"enter\"