Även om 50 år gått, så har många av oss minnen från året 1960. Det var ett händelserikt år både i Halmstad och ute i världen. Ordföranden i föreningen Gamla Halmstad, Anders Bergenek, har skrivit följande betraktelse av året 1960…
Vid ingången till 1960 är Halmstad en stad med 38 715 invånare vilket är 135 fler än ett år tidigare. Bristen på bostäder hämmar stadens utveckling. Bostadsinspektör Ivar Karlsson vid kommunala bostadsförmedlingen uppskattar i ett uttalande det aktuella behovet av lägenheter till 1 700. I ett annat sammanhang uttrycks att ytterligare 10 000 människor skulle kunna beredas bostäder i staden under förutsättning att de äldre områdena underkastas en genomgripande sanering, det vill säga rivning och nybyggnation. Kommunen har bråda dagar före årsskiftet då den betalar alla sina räkningar lite i förtid för att slippa den nyinförda omsättningsskatten.
Tidsandan präglas av en stark utvecklingsoptimism. Det går bra för Sverige och välståndet ökar. Arbetslösheten är låg. Det finns något idylliskt, något icke-problematiserande över skildringarna av samhället. Attitydmässigt känns det fortfarande som 1950-tal.
Ute i världen är det däremot oroligt. Ett amerikanskt spaningsflygplan skjuts ner över Sovjetunionen. Kongos nyvunna självständighet leder till ett inbördeskrig där FN engagerar sig. Sverige deltar i den internationellt sammansatta FN-styrkan som ska försöka skapa fred i landet. Kongokrisen blir också en FN-kris när Sovjetunionens ledare Nikita Chrustjev rasar mot organisationen och dess svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Oron ute i världen står i skarp kontrast till det relativa lugnet och framtidsoptimismen i Halmstad.
Dag Hammarskjöld 1905-1961
1960 är ett OS-år med vinterspel i Squaw Valley och sommarspel i Rom. Sommarspelen blir för många den första TV-olympiaden och alltfler Halmstadbor sitter klistrade framför sina nyköpta TV-apparater. Många tycker det är overkligt att kunna se rörliga bilder i direktsändning och dessutom från utlandet! Världen känns fortfarande stor. I och med att människor sitter hemma alltmer ändras folklivet på stan. Centrum blir mera tomt på kvällarna.
Från USA kommer ännu inte några direktsändningar i TV-mediet. Den tekniken finns inte vid den här tiden. Närvarokänslan är ändå stor då Rustan Älveby i direktsändning i radion kommenterar matchen där Ingemar Johansson förlorar tungviktstiteln i boxning till Floyd Patterson.
Ingemar Johansson
På lördagseftermiddagarna spelas ”lätt musik” i radion då C G Hammarlund serverar önskeskivor till bilister i programmet Sveriges Bilradio. Det här året sjunger den populära sångerskan Lill-Babs lite humoristiskt och vågat om en ”Itsy, bitsy, teenie, weenie, yellow polka dot bikini”. Kollegan Siv Malmkvists största framgång är ”Tunna skivor”. För de mer sentimentalt lagda får trumpetaren Ernie Englund en stor hit med den smäktande melodin ”Gotländsk sommarnatt”.
Några prominenta Halmstadbor går ur tiden 1960. Eric Hernqvist avlider 74 år gammal i sviterna efter en hjärtattack. Han hade en gång varit Sveriges yngste lektor i fysik. Sedermera tjänstgjorde han som rektor på Halmstads Högre Allmänna Läroverk. Han var även lokalpolitiskt aktiv som representant för högerpartiet. Eric Hernqvist beskrivs som en allmänt aktad person som reste sig över de politiska motsättningarna. Han kunde på så sätt fungera som ordförande i kommunfullmäktige under en så lång period som 1928-1947.
Skalden och litteraturhistorikern Fredrik Vetterlund dör 95 år gammal. Han var född och uppvuxen i Halmstad och tog även studenten här. Senare blev han docent i estetik och litteraturhistoria. Hans bästa dikter sägs kännetecknas av ”den otvungna föreningen av romantisk känsla och vardagsrealistisk inramning”.
Kyrkligt liv
1960 vigs de första kvinnorna till präster i Sverige. Beslutet om kvinnliga präster och själva vigningen startar en intensiv strid inom Svenska Kyrkan och den får återverkningar även i Halmstad. Biskop Bo Giertz i Göteborgs stift, där Halmstad ingår, träder fram som den starkaste motståndaren till den nya ordningen. Inom ramen för Kyrklig Samling formulerar biskopen ett program med 17 punkter om hur man ska förhålla sig till kvinnliga präster. Huvudlinjen är att inte på något sätt samarbeta med dem.
Striden skapar svarta rubriker i Hallandsposten under vintern. Samtliga präster i tidningens upptagningsområde intervjuas om sin inställning till kvinnopräster. Påfallande många vägrar att inför offentligheten formulera sin åsikt. Några är mycket tydligt negativa. Kyrkoherde Knut Norborg i S:t Nikolai hävdar däremot att kvinnoprästfrågan inte är en privatsak och att församlingen har rätt att ta del av sin prästs ställningstagande. Han säger vidare att ”så länge jag är kyrkoherde i Halmstad kommer de riktlinjer som angavs i Kyrklig Samlings 17 punkter, såvitt på mig beror, inte att följas”. Det måste tolkas som ett tydligt avståndstagande till biskop Giertz linje.
Knut Norborg håller det här året också en föreläsningsserie på temat ”Guds bud och den moderna människan”. Under hösten är han en av parterna i en strid om hur Halmstads församling lämpligast ska delas i S:t Nikolai respektive Martin Luthers församlingar. Kammarkollegiet liksom de lokala kyrkopolitikerna förordar en gräns längs Nissan, som beskrivs som den naturliga skiljelinjen i staden mellan öster och väster. Kyrkoherde Norborg vill ha järnvägen som gräns med motiveringen att de boende i östra förstaden genom den geografiska närheten kommer att fortsätta att betrakta S:t Nikolai som sin naturliga kyrka. Trots kyrkoherdens motstånd fastställs Nissan som församlingsgräns.
Kyrkolivet präglas inte enbart av motsättningar. Man ordnar till exempel en utfärd med 125 gamla på den halländska landsbygden. De färdas i 36 privatbilar. Kaffe och andakt ingår i paketet.
Omfattande byggande
Halmstads stad har det här året nya byggprojekt på gång för 15 miljoner kronor. Nya reningsverket svarar för halva den summan. Vidare byggs en vattenreservoar på Galgberget, färjeläge och färjestation på Söder, nytt polishus och ett ålderdomshem som ska bli Patrikshill. Lägg till detta att Posten bygger ett stort hus vid hörnet Kyrkogatan/Storgatan. De offentliga investeringarna är stora. De flesta av projekten kommer dock inte att stå klara förrän 1961.
På Gustavsfält och Linehed byggs bostäder. Bland annat uppför Riksbyggen ett höghus med åtta våningar på Linehed. Vidare byggs radhus på Rotorp och modernt målade flerfamiljshus på Slottsjorden.
Den arkitektoniskt eleganta Gulfmacken vid Slottsbron öppnar. Mot slutet av året står Malcus nya kontor vid Laholmsvägen färdigt. Kommunen köper även mark för att kunna fördubbla Larsfrids industriområde genom utbyggnad i sydlig riktning.
Stadens utveckling styrs inte bara av den omfattande nybyggnationen. Sanering är ett återkommande begrepp i nyhetsflödet och det ses som en positiv företeelse. Det gamla, opraktiska, ohygieniska och mörka ska ersättas av det moderna, ändamålsenliga, hälsosamma och ljusa. Med stolthet konstateras att frysskåp nu är standard i nya lägenheter. De nya bostadshusen beskrivs som vackrare och mer levande än 50-talsarkitekturen.
Sanering gör att fler kan få bostäder. Nyhems omvandling ger till exempel bostäder åt 1 500 personer att jämföra med 600 i den tidigare bebyggelsen. Staden hjälper till genom kommunal borgen.
Saneringstanken har samtidigt ett pris. Villa Fridhem och Apelstamska villan, även kallad Skansen, jämnas med marken. Båda fastigheterna ägdes av kommunen. Någon enstaka insändare protesterar mot rivningarna.
Norre Katts restaurang, byggd 1865, befinns vara i så dåligt skick att ägaren kommunen säger upp arrendeavtalet med Hotell Mårtenson. Att den måste rivas är enligt Hallandsposten tämligen självklart. Den 14 augusti är sista kvällen som restaurangen håller öppet.
Inte alltför avlägset ska innerstaden komma att omvandlas ännu mer dramatiskt. Tempo köper 1960 en fastighet vid korsningen Brogatan/Hantverksgatan. Konsumtionsföreningen Halmstad köper fastigheter vid Storgatan vid torgets östra sida. Här ska med tiden moderna varuhus slås upp. Tempo är också i full gång med planläggningen av Tempo Öster som planeras öppna om två år.
Den lokala avdelningen av Köpmannaförbundet gör ett intressant uttalande då den slår fast att så kallade ”all-livsbutiker” inte kommer att slå ut specialbutikerna. Kyl- och frysdiskarna sägs skapa nya möjligheter även för specialbutikerna.
Ungdomarnas situation
Regeringen tar i statsverkspropositionen upp medel för byggande av ett tekniskt gymnasium i Halmstad. I det sammanhanget uttalar en skolbyråkrat att tekniken i framtidens samhälle kommer att vara viktigare än allmänbildning. Det formella beslutet om gymnasiet fattas redan i april varefter kommunen tillsätter en byggnadskommitté. Halmstads tekniska gymnasium ska uppföras på civila flygfältet mitt emot Slottsjordsskolan. Verksamheten inleds emellertid i provisoriska lokaler på Brunnsåkersskolan redan under hösten. Thorild Forsner blir den första rektorn.
Skoldirektören Torsten Franzén pläderar i en artikel i Hallandsposten för att ungdomars fritidsvanor ska ”saneras”. Han vill att föräldrarna ska engagera sig mer i barnen och ger följande råd:
– Barn upp till 12 år ska vara hemma senast kl 20 under terminstid.
– Motsvarande tid bör vara 21:30 för barn 13-16 år.
– Föräldrar bör hålla reda på var deras barn håller hus under fritiden.
– Föräldrafria tillställningar bör inte förekomma, speciellt inte om barnen är under 16 år.
– Barn ska skyddas mot gifterna alkohol och nikotin.
– Barn under 16 år ska inte själva få avgöra om de ska röka.
– Stora veckopengar ska undvikas. Fyra kronor per vecka redovisningsfritt föreslås till en
15-åring.
– Föräldrarna ska försöka få barnen att tycka om hemmet och ägna mer tid åt dem.
– Trivseln hemma ska underlättas genom att barnen tillåts ta hem kamrater.
Samhällsklimatet på landsbygden är fortfarande annorlunda än i staden. Kommunfullmäktige i Simlångsdalen anför besvär över ett beslut i Länsskolnämnden om gemensam kommande högstadieundervisning med Halmstad. Istället föreslås ett samarbete med Eldsberga kommun. Det beskrivs som värdefullt för barnen i Simlångsdalen att få fostras i en landsbygdsmiljö tillsammans med barn från likartade förhållanden. I Halmstad kan uppstå ”en i visst avseende mindre gynnsam påverkan” från mer avancerade tätortsbarn, dessutom i en skolanläggning av jätteformat.
Sjukvårdsfrågor
I en skrivelse till Svenska Läkarsällskapet påtalar lasarettsläkaren Håkan Ljunggren den form av ”okontrollerad” medicinsk rådgivning som förekommer i radio och på andra håll. Läkarsällskapet ställer sig bakom skrivelsen och överlämnar den till Radionämnden.
Bakom protesten finns ett tragiskt fall på Centrallasarettet med en 14-årig flicka som lider av leukemi. Trots den elakartade sjukdomen hade patientens livsmod kunnat hållas uppe, framhålls i skrivelsen. Läkarna hade kommit överens med föräldrarna om att inte meddela diagnosen till henne. Flickan hade senare lyssnat på ett medicinskt rådgivningsprogram på radion och där känt igen symtomen på sin sjukdom samt namnen på sina mediciner. På så sätt hade hon själv insett sin diagnos och risken att dö i sin sjukdom.
Stadens provinsialläkare slår larm om att Halmstad betraktas som ett västsvenskt narkotikacentrum. Det beror på att fyra enskilda läkare har en mycket generös förskrivning av narkotikaklassade preparat. Patienter åker hit ända från Helsingborg för att få medicinerna. Narkotikarelaterat missbruk av läkemedel diskuteras det här året som ett problem även på nationell nivå.
Årets influensavåg kulminerar i Halmstad under februari. Den dämpas av det faktum att ett par tusen Halmstadbor har vaccinerat sig men vid den här tiden har vaccinet tagit slut.
Tandvården diskuteras också. Karies och tandlossning beskrivs som ett problem för var människa. 100 procent av barnen har karies. Samtidigt har fluorets goda förebyggande verkan upptäckts. Bakom hörnet väntar ”fluortanterna”.
Färjan Prins Bertil i Halmstads hamn, juni 1960. Foto: Christer Engstrand
Utbyggnad av kommunikationer
Det Bonnierägda rederiet Lion Ferry öppnar färjetrafik mellan Halmstad och Århus. Företagets platschef i Halmstad, senare dess vd, är kommunens förre kanslichef Henrik Meijer. Den 12 juni kommer den nya färjan PRINS BERTIL för första gången till sin hemmahamn. Över 30 000 personer möter upp på Söder och längs Nissans kajer. Det är årets stora publika händelse i staden, säkert även decenniets och kanske till och med århundradets? Halmstadborna går i färjefeber. Under hela året har de i Hallandsposten kunnat följa Lion Ferrys agerande, färjans byggande, utnämningar av chefer vid de olika avdelningarna ombord eller iland, utformning av konstnärlig utsmyckning av färjan och så vidare. Den 12 juni trycker Hallandsposten till och med ett extranummer och distribuerar trots att det är en söndag!
Mottagandet av PRINS BERTIL vid den nya färjestationen på Söder är storartat. Färjan möts av Lansenflygplan från F14, hamnens bogserbåtar, fritidsbåtar, kanotister och roddare. Allt vad Halmstad har av honoratiores finns på plats. Århus borgmästare Bernhard Jensen och stadsfullmäktiges ordförande Gustaf Högstedt håller tal och klipper blågula respektive rödvita band Flygvapnets musikkår spelar under ledning av Tage Nilsson. Folkdansare har uppvisning och den populäre Lasse Dahlqvist underhåller. På kvällen bränns ett ordentligt fyrverkeri av.
Den 13 juni inleds trafiken med daglig avgång till Århus 07:20 och ankomst 14:00. Hemfärden anträds 17:00 och färjan är åter i Halmstad 23:30. Roland Carlsson arbetar framgångsrikt som ackvisitör på Lion Ferry med uppgift att sälja researrangemang ombord. Han ska senare öppna den klassiska ”Rolles Prylbod” på Söder. Den första sommaren blir väldigt framgångsrik. Att åka färja över Kattegatt känns nytt och spännande. Företag och organisationer ordnar gruppresor. Under hösten ordnar Hallandsposten ett flertal kryssningar där bland annat gruppen Palle & Co svarar för underhållningen ombord. Den leds av Inge Palmé som senare kommer att bli Halmstads revykung.
Även hamnen byggs det här året ut när 300 meter ny kaj öppnas i östra hamnbassängen. Äntligen har en del av den kommersiella hamnen flyttat ut ur Nissan vars tendens att slamma igen alltid varit en utmaning för verksamheten. I den nya hamnen fanns även en kaj för lastning och lossning av tankfartyg. I december anländer CALTEX MELBOURNE på 16 000 dwt från Persiska Viken som första tanker till den nya oljehamnen. I tidningen spekuleras om en möjlig framtida etablering av ett oljeraffinaderi i Halmstad.
Halmstad får 1960 direktflyg till Stockholm då Linjeflyg ändrar rutten från Stockholm-Jönköping-Halmstad till Stockholm-Halmstad-Ängelholm. Den nya restiden är cirka 1½ timme. Linjen trafikeras av Metropolitanplan som tar 52 passagerare.
SJ sätter in det paprikafärgade tåget Sydvästen på linjen Malmö-Göteborg. Tåget har en sober inredning och sätena är av typ flygplansfåtöljer. För att göra resan ännu mer lyckad uppges det finnas ”trevliga flickor”, som går omkring på tåget och serverar förfriskningar. Restiden Halmstad-Göteborg anges till lite drygt två timmar.
Sommar i turiststaden
Årets sommar inleds med dåligt väder och den riktiga värmen kommer först i augusti.
Livräddarverksamheten i Tylösand fortsätter att utvecklas. 1960 hålls en så kallad livräddarskola för första gången. Syftet är att utbilda badvakter eller livräddare för både stränder och bassängbad. Arrangören Svenska Livräddningssällskapet beslutar senare att skolverksamheten ska permanentas. Ett nytt livräddartorn invigs också i Tylebäck och blir en ny länk i bevakningskedjan längs stränderna.
Tylöhus – foto: Christer Engstrand 1958
Däremot blir det inte tal om att starta någon nattklubb ute i Tylösand. Länsstyrelsen avslår en ansökan med motiveringen att ungdomens väl får gå före utländska turisters önskemål.
Midsommarhelgen är tämligen stökig med fylleri, misshandel och ett omhändertagande av två förrymda flickor från en ungdomsanstalt. Sommartrafiken på rikstvåan upplevs som besvärande intensiv och mätningar visar ett en bil passerar var 10:e sekund. Olyckorna är många även om Halmstad just det här året är ganska förskonat. Rattfylleri är ett problem som polisen fokuserar på för att åstadkomma en säkrare trafikmiljö.
Folkparken är fortfarande en nöjesinstitution i staden. Det här året avgår den legendariske föreståndaren Bror Karlsson. Det är inte bara svenska schlagerstjärnor som gästar parken. En kväll är det storfrämmande då den internationellt berömde Quincey Jones med sin 19-mannaorkester spelar upp till dans.
På Halmstads Teater visas filmen South Pacific i formatet Todd-AO. Filmremsan är 70 mm bred istället för 35. Ljudet återges i stereo. Den nya tekniken ska göra att biograferna bättre ska klara konkurrensen från det nya TV-mediet.
I augusti är det travpremiär i Halmstad. Hallands och Smålands Travsällskap arrangerar tävlingar på civila flygfältet inför 6 000 åskådare.
I ett intressant reportage i Hallandsposten berättas att folket i Simlångsdalen sluppit den kommersiella turismens avarter. Däremot finns där två reningsverk, sju järnvägsstationer och sjuttio minkfarmar. Gästgiveri och rastplatser har ersatts av flaggprydda cafeterior. Simlångsdalen sägs på det här viset ha lyckats bevara sin ursprungliga prägel. Kommunstyrelsens ordförande Hugo Karlsson uttalar att ”turister skräpar ner så förskräckligt”. I Gyltige finns dock en friluftsanläggning dit verkliga naturälskare och sportvänner uppges söka sig.
Mellanår för idrotten
Löparen Arnold Waide är Halmstads mest meriterade idrottare. Han tävlar i olympiaden i Rom och springer in på en 21:a plats i maratonloppet. Inför tävlingarna har han besvärats av problem med en lårmuskel. OS-loppet inleder Arnold Waide försiktigt för att mot slutet arbeta sig upp i placering.
HBK har ett mellanår i division 2 och lyckas inte återta den plats i allsvenskan som laget förlorade förra året. Halmia vinner däremot division III och har ett storlag på gång. Lagets högerback Sten Olsson får utmärkelsen ”Hallandspostens dribbler”.
Drott och HBP kämpar båda vidare i division 2.
Spridda nyheter
Sveriges största trålare byggs vid varvet i Halmstad och levereras till två bröder på Fotö. Genom sin storlek kan den ersätta två tidigare fiskebåtar. Varvet drivs av direktörerna Karl-Olof Nilsson och Evald Karlsson från Göteborg.
Gymnastikdirektör Edith Bengtsson startar husmorsgymnastik i Sporthallen. Behovet uppstår genom att ”nutidens jäkt och stress för med sig trötta ryggar, ömma fötter och muskelvärk”. Gymnastiken är förlagd till eftermiddagarna för att inte krocka med TV.
Årets husmorsfilmer visas för första gången samtliga i färg. Förutom teman om samlevnad och blommor erbjuds husmödrarna lära sig mer om det levande och effektiva köket där de två männen Tore Wretman och Folke Olhagen ger goda råd!
Folke Olhagen och Tore Wretman. Se filmen ”Novisen vid spisen – osten i kosten” – en underfundig och stillsamt humoristisk film kring matlagandets filosofi. Filmen inleds med hur ost tillverkas…
En intressant nyhet är att Sten Wennergren, student i Halmstad 1945, har utsetts till säljchef på Grundig Radio Werke på en nybildad avdelning för försäljning av apparater för elektronisk databehandling.
Rädda Barnen och Lions Club ordnar en artistgala i Sporthallen till förmån för offren för jordbävningen i Agadir. Operasångaren Olav Gerthel är toppnamnet bland artisterna som framträder. Tio kända hallandskonstnärer har skänkt tavlor som auktioneras ut.
Aronssons skrotlager brinner ner den 2 september. Det blir den största branden i Halmstad sedan Tylöhus brann. Brandkårer från intilliggande kommuner kallas in. Frivilliga, bland andra borgmästaren Åke Svensson, deltar också i släckningsarbetet. Sex brandmän riskerar ett tag att bli innestängda av elden som har ett häftigt förlopp. Inledningsvis uttalas misstankar om att branden kan vara anlagd. Det hade brunnit i skrotupplaget även den 30 juli. Den brandtekniska utredningen visar senare att branden startat på grund av ett elfel i en pressmotor.
Under hösten kommer 98 ungerska och jugoslaviska flyktingar till Halmstad. De inkvarteras på Tjuvahålans pensionat i väntan på att de ska kunna placeras på den svenska arbetsmarknaden.
Norre Port behöver repareras då nedfallande tegelstenar gör att den i september får stängas för trafik. Sedan byggs en träkonstruktion för att provisoriskt förstärka valvet.
Nyckelbarnshemmet på Linehed läggs ner under hösten. Hemmet inrättades ett år tidigare genom ett samarbete mellan kommunen och ABF. Intresset för verksamheten blev emellertid inte så stort
I oktober inträffar en tragisk båtolycka då tre vuxna män och en pojke omkommer under en fisketur på Kattegatt. Vittnen har sett ett eldsken till havs utanför Laxvik. Eftersökningar görs med fartyg och flygplan men inga spår påträffas. Långt senare flyter först ett livbälte och sedan kroppar i land. De tre vuxna arbetade på Malcus. Företaget startar en insamling av pengar till de efterlevande. Bland annat arbetar de anställda extra en lördag och ersättningen går till de omkomnas familjer.
Som första företag i Halmstad inför Haldex fem dagars arbetsvecka under hela året. Arbetstiden kvarstår dock vid 45 timmar. Åtgärden sägs vara möjlig genom att arbetet inte är så tungt utan det är fullt möjligt att orka med arbetsdagar på nio timmar.
Politiska diskussioner och reflektioner
Den samlade skatten till kommunen och landstinget uppgår till 15:50 kronor per hundralapp. Om inte åtgärder vidtas riskerar den att stiga till 20 kronor under en tioårsperiod. Bland motionsförslag på kostnadssänkande åtgärder i kommunfullmäktige märks ökad upphandling av entreprenörer för kommunalteknisk planering och projektering, borttagande av konduktörer på stadens bussar, fler ”massevenemang” på idrottsanläggningarna och centralisering av produktionen av skolmåltider. Samtidigt motioneras om att kommunen ska få sitt första personalpolitiska program. Genom möjligheter till kompetensutveckling och god trivsel ska personalomsättningen hållas nere.
Kronobergs läns landshövding Thorwald Bergquist håller ett föredrag i radio där han förutspår kommande storlän. Hallands län, säger han, är för litet för att kunna bära en fullt utbyggd specialistsjukvård. Det föreslås istället bli en del av ett stort västsvenskt län med Göteborg som centrum.
Om en del politiska frågor tycks eviga så finns andra där åsikterna för 50 år sedan idag känns förlegade. En Halmstadbo har till exempel bosatt sig i Lusaka i dåvarande Nordrhodesia. Därifrån skriver han en artikel i Hallandsposten där han ger sin syn på de lokala förhållandena. De vitas styre sägs vara präglat av ”humanism och omtanke” och beskrivs till stor del vara en ”välsignelse för den infödda befolkningen”. Hallandsposten skriver i en ingress till artikeln, att sedan den skrevs har ”tyvärr även i denna del av den svarta kontinenten inträffat oroligheter som tyder på att de infödda även där har inflammerats av frihetsbegär och missnöje med de vitas överhöghet”.
Synen på jämställdhet är också annorlunda jämfört med idag. Hallandsposten innehåller året runt bilder på lättklädda kvinnor utan att de har någon anknytning till nyhetsmaterialet. I en artikel om att Västra Bageriet slopar högprocentig återbäring, finns en formulering som återger ett sätt att tänka och uttrycka sig som känns främmande idag. En företrädare för bageriföreningen uttalar att ”även om många husmödrar ännu inte lärt sig rationellt ekonomiskt tänkande så måste de dock klart inse, att det förhållandet att de betalar ett merpris för brödet för att få själva återbäringen i realiteten gör detta till en dålig affär”.
Vid årets slut
Julen blir en av de mest fridfulla på många år och inga händelser av allvarlig karaktär rapporteras ha inträffat. På grund av väderleken är det lite folk på stan men gudstjänsterna är ändå välbesökta.
På nyårsafton finns det vanliga utbudet av nyårssupéer med dans på stadens restauranger. Nu har de emellertid fått konkurrens. Lion Ferry erbjuder en nyårskryssning med PRINS BERTIL till Århus tur & retur från kl 11:00 till 02:00. Teddy Johanssons trio spelar ombord. Liksom på så många tidigare turer under hösten underhåller Palle & Co.
(Artikeln finns i Gamla Halmstads årsbok 2010)