Myntslag 1671
1 Daler 32 öre
1 öre 24 penningar
Ord
Förklaring
ablater Oblater
ackergiel/acher yiel Ockra = pulverformig massa som utgör en förvittringsprodukt (hydroxid, oxid) av någon metall, särskilt järn. (saob)
agrun pepmenton se: Aügrun Pymenton
alnar Aln = 0,6 meter
alun/allun Alun= Ett dubbelsalt av kaliumsulfat och aluminiumsulfat med vidsträckt teknisk användning. (saob)
amma Åm = 157 liter
ancher Ankare = 34 liter
angir/angür ker Angelika = växt av det genom en egendomlig aromatisk smak o. lukt utmärkta släktet Archangelica, särskilt den bl. a. inom
medicinen använda arten A. officinalls Hoffm, ängel(s)ört, helgeandsört, kvanne, kvann, fjällkvann, kvannrot. (saob)
anis(s) Anis = växten Pimpinella Anisnm Lin., en i de östra Medelhavsländerna inhemsk, i södra o. mellersta Europa odlad ört,
tillhörande fam. Umbelliferæ. (saob)
axeltre (asseltre) Axelträ = hjulaxel af trä, särskilt om mellersta delen af hjulaxel: axelstång, mellanaxel. (saob)
aügrun pymenton Aurpigment = Benämning på ett mineral som utgör en förening av arsenik och svavel. Används som guldgult färgämne, kungsgult. (saob)
barna pipr Barnpipa, pipa = flöjt (SAOB)
begh Beck = svartbrun massa som erhålles vid inkokning af tjära, varvid tjärans mera flyktiga beståndsdelar, vilka bilda beckolja bortgår. (SAOB)
blat sterchelse Blå Stärkelse = namn på vissa vid tvätt eller stärkning använda blå färgmedel. (saob)
blat stiftuelse/stefwelse se blat sterchelse
bleg/blech/blig hüit Blyvitt = Blykarbonat, används som målarpigment, även i smink och som medicin (www.shenet.se)
blu Blå
bly Bly
boghuete gryn Bovetegryn
boj Tjock yllevävnad i klara färger
bomölia/bomölin    Bomolja= Olivolja av 3:e graden som är av sämre kvalitet. (saob)
brende win Brännvin
brendewed Brännved
breselia Bresilja = Såsåom färgämne användt trä av vissa trädslag från Indien o. Sydamerika. Särskilt av det i Brasilien växande trädet
Cæsalpinia echinata Lam. (saob)
brün bresel Brun bresilja = dels sapanträ (veden af Cæsalpinia Sapan), dels blåholts. (saob)
brün neller Brunell = Brunört, skogshumle, ört af släktet Prunella Lin. (saob)
böge plancher Bok-plankor
cande socher Kanderat socker
canel Kanel
capris Kapris = bär av kaprisbusken
cardemumma Kardemumma
centener 50 kg
cinten 50 kg
confecht saher  Konfektsocker (godis)
corrinter/corinter    Korinter
criert Krejare=mindre fartyg på 1600-talet
cubl/cobl ber Kubeber= Frukten av den på Sundaöarna växande busken Piper cubeba. Förr använd som krydda. (saob)
dansiger ty Danzigertyg till sängkläder och klädesplagg
dasin Dusinken=benämning på ett visst slags svart grovt kläde, urspr. Tillverkat i England (saob)
dega Decker=10 st (danskt mått)
dynne wahr Dunvar
düsin Dusinken=benämning på ett visst slags svart grovt kläde, urspr. Tillverkat i England (saob)
eble Äpple
ege planher Ekplankor
eggebor Ekplankor
erter/ertor Ärtor
fambnar Famn = 1,7 meter
ferlod Fyrlod=ett slags grovt kläde av medelmåttig ull. Benämningen härleds av att tyget ursprungligen var försett med fyra varumärken.
ferne boh Färnbock = Röd bresilja, veden af Cæsalpinia echinata Lam. (saob)
fich tril Vitriol=kopparsulfat
fieder Fjädrar
fierding Fjärding = ca 30 liter
fifskaft Fiffskaft=ett slags formskaftat tyg (saob)
figen Fikon
fildt  Filt
fingre bore Fingerborgar
fioler Fioler
firlod Fyrlod=ett slags grovt kläde av medelmåttig ull. Benämningen härleds av att tyget ursprungligen var försett med fyra varumärken.
fisk Fisk
fiskaben Fiskben = smalt stycke av valfiskbard, avsett att användas i kjortlar, klänningsliv, snörliv m.m. Även ämnesnamn för valfiskben. (saol)
flesk Fläskkött
flyndrer Flundror
follio Folium = blad på latin, ofta använt för tunn metall t.ex. bladguld eller till baksidan av spegelglas. Även för blad av flera olika växter.
for skallet Olika (danska forskel)
förre (forre) bor Furubord =planka eller bräde av furu. (saob)
förrebreder Furubräder
galapel    Galläpple = Gallbildningar på galleken, använda bl. a. Till garvning, färgning och tillvrkning av bläck samt såsom läkemedel. (saob)
ghemena knef str Knästrumpor
ghemena strömpr Strumpor
glas knager Mindre sak av glas, både i dussin och skålpund
glass    Glas
grasey Gråsej
gülla röder Gulerod = Morot på danska (linnaeus.nrm.se)
gümmj    Gummi = Benämning på vissa ur växtstammar utsipprande safter. I äldre tider använt såsom medicin. (saob)
hamp Hampa
handüg Handduk
har kambe Kam för hår
harpex Harpix = Harts. Kåda, även allmännare benämning på vissa växter som används till framställning av lack och fernissa.
Används även till lackning av flaskor. (saob)
himelbla Himmelsblå = Azurblå, Marinblått (även ultramarin, asurblått, outremer): högblått, luckert, lätt pulver. (saob)
homble Humle
horn fisk Horngädda, näbbgädda, fisken Belone vulgaris (Cuv.) Flem. (saob)
hüette/hüete Vete
hör/hor Lin
ingefer    Ingefära
islandsfisk Islandsfisk
jern Järn
jsser ferga Isabellfärg = färgnyans mellan brunt, vitt o. gult smutsigt vitgult, smutsgult. (saob)
julwed Hjulved = benämning på de böjda trädelarna (lötarna) av vilka ett vagnshjul är samamansatt, även om ämne till hjullöt av trä.
Förr även om hela hjulkransen. (saob)
kalch/kalg Kalk
kander Kanna=2,6 liter
karder Karder
kista Glasprodukter och spik fraktas i kistor
kiöller ferga    Köllerfärg = Gulockra, jordartad järnoxidhydrat av gul färg. (saob)
kiönröch Kimrök = Såsom färgämne använt svart pulver (sot) som avsatts ur röken vid långsam förbränning av tjärved, tjära, harts eller naftalin.
Även om en i handeln förekommande efterbildning bestående av fint pulveriserade björkkol. (saob)
klede Kläde = valkat ylletyg
kledes bürster Klädborstar
klipfisk Torkad fisk
knager glas Mindre sak av glas, både i dussin och skålpund
knif blader Knivblad
koefwa Korgar
koffüer/koffr/kofke Koppar
kol Kål, troligen vitkål
lach Lack = Lösning av naturligt eller konstgjort harts. Japansk lack är saften av trädet Rhus vernicifera. Färgämne. (saob)
lager ber/bär Lagerbär= Frukten av trädet Laurus nobilis. (saob)
lb libra = skålpund = 356g
lemoner Citrusfrukt
len olia Linolja
lerit  Lärft
lester Läst = största måttet för spannmål, varierar beroende på vad som mäts, ofta 12 tunnor eller 12 skeppspund
lin ölia Linolja
lisbb Lispund = 8,5 kg
mesingz kroge Mässingskrok
mesingz renger Mässingsringar
mesingz sker Mässingssked
met flashe Medfläsk med=en sorts fläsk på tyska (1 tunna)
muskotte/meskotte blomer Muskotblomma
mün harpr Munharpa (mungiga)
mönia Mönja = Rödaktig förening av bly och syre, används som ingridiens i målarfärg. (saob)
nat mösser Nattmössor
nelle ker Nejlikor
olifwer Oliver
ostress Ostron
otting Ottendel=2 liter (danskt mått)
oxa hoffuet Oxehuvud=225 liter (danskt mått)
pataska Pottaska (användes som tvättmedel)
pefwer/peffüer Peppar
pipen stafwar/stafwer Stavar för framställning av tunnor
puder sacher Pudersocker
rade sten Bärnsten
rings stal tra Ring ståltråd
risen gryn Risgryn
riss Ris
riss gement papir Rispapper
riss mahel tür Ris makulatur
riss paper      Rispapper
roffüer Rovor
rogh Råg
rüssghel Rauschgälb (ryssgul) = aurpigment eller arsenikdisulfid (röd arsenik). Färgämne. (saob)
rö brasel Röd bresilja = Färnbock, veden af Cæsalpinia echinata Lam. (saob)
röda beder Rödbetor
rössiner Russin
sadel jorder Sadelgjord
saher/soher Socker
sappa/sapa/seppa/sepa Såpa
serop Sirap = Trögflytande, sockerhaltig vätska. (saob)
sil Sill
skallre Skallra
skalmeger Skallmejor
skegga Skäppa=23 liter (jylländska skäppan)
skibb Skeppspund = 136 Kg
skocher Skock= 60 st
skofler/skoffler Skyfflar
skref taffler Skrivtavlor
sma pipr Pipor
snaka?/snacha Snäcka = mindre eller medelstort långskepp, även allmännare om liknande krigsskepp eller kaparfartyg eller om annan vacker
eller snabbseglande farkost. (saob)
soher/saher Socker
soya Soja
spansh grönt Spanskt grönt = färgämne, kopparacetat dvs ättiksyrad kopparoxid. (saob)
spansh/spagst win Spanskt vin
spege laxer Rökt eller insaltad lax
speiel Spegel
Spig Spik
Stal Stål
Sübstandtz Substans = Genom kokning av husbloss, hjorthorn, kalvfötter, svål och dylikt framställt limaktigt ämne. (saob)
Süeskon/söeskon/suiskon Sviskon
Süofwel Svavel
tahl/tal/tallig Talg
tallrechen Tallrikar
tarboch Tobak
terahels/teriakelss Teriak = Ett mytiskt läkemedel som var sammansatt av 71 ingridienser, bland annat nardus och torkad huggorm, ofta även opium.
Användes in på 1800-talet som universalmedel.
tierra Tjära
tobaghz piper/pipr Tobakspipor
tolfter 12 st
tre lädichor Trä-läddika= liten låda av trä
trebach Tobak
trog/trag Tråg
tuebag/tuebach Tobak
tylter Tolfter = 12 st
tynder Tunna = 125 liter
ul karder Kardor
wal fiska ben Valfiskben se fiskaben
walss finner Valfenor se fiskaben
wette Vete
vihtril Vitriol=kopparsulfat
win Edicha/Edecha Vin ättika?
wl Karder Kardor
wllet garn Ullgarn
wrachbreder Sämre brädor
zintener se Cinten
åstross Ostron
ölia Olja

Skriv din sökfras och tryck \"enter\"