Badliv på Västra stranden.

Badliv på Västra stranden.

Det fanns en tid då Nissans vatten var utan föroreningar, liksom utloppet och havsstränderna både på Öster och Väster. När Halmstads borgerskap i slutet av 1800-talet fick smak för uppfriskande salta bad, var det därför naturligt att bygga ett badhus med hytter för damer och herrar vid hamnarmen mot Västra stranden, som hade kort gångavstånd från staden.

Myndigheterna upplät 1901 tomter på båda sidor om Knebildstorpsbäcken nära havsstranden för uppförande av stadens första sommarbostäder. Där byggde välsituerade familjer villor med gångavstånd till stranden. 1907 inrättade sig kolonisterna med odlingar och stugor vid stadens första koloniområde i Knebildstorp.

Knebildstorp, stadens första sommarbostäder.

Knebildstorp, stadens första sommarbostäder.

Längre bort, nedanför det som nu är Simstadion låg Stenbryggan, där man på flata hällar kunde promenera längst ut på bryggan och därifrån dyka i havet. Längs Västra stranden växte det upp en rad små badhytter. Folk kom i mängder för att bada och på helgerna vallfärdade hela familjer ner till stranden.

Västra stranden.

Västra stranden.

Vid slåttertid anlände folk med häst och vagn från gårdarna i Söndrum för att både människor och djur skulle få svalka sig efter dagens arbete på fälten.
På 1910-talet hade befolkningen i Östra förstaden och Nyhem växt och nu upptäcktes även Östra stranden som badplats. Kallbadhuset på Västra stranden hade slagits sönder vid julstormen 1902 och nu ersattes det av ett nytt vid vågbrytaren mot Östra stranden.

Västra stranden, utflykt med motorbåt.

Västra stranden, utflykt med motorbåt.

Under 1920-talet ökade utsläppen i Nissan och badvattnet vid stränderna påverkades av det dåliga Nissanvattnet. Östra stranden skyddades i någon mån av vågbrytaren medan sydliga vindar pressade det förorenade vattnet till Västra stranden. Badarna avskräcktes förstås och Simstadion som på 1930-talet började byggas ut av simklubben Laxen fick ersätta bad i havet.
På 1940-talet tog hälsovårdsnämnden prov på vattnet och fann det vådligt att bada vid Västra stranden. Det blev badförbud fram till gränsen mot Söndrum. 1943 föreslog politikern och industriidkaren Anna Rex att ett reningsverk för Nissan skulle inrättas. Det dröjde ända till 1960-talet innan ett sådant stod färdigt. Optimisterna trodde att en pånyttfödelse av strandbadet skulle komma – men än idag bedöms bad tillrådligt endast för hundar.

Kerstin Wedin
Källa: Sven Aremar: Den glömda Västra stranden. HP 1993-07-24 och Tidsbilder.1996.

Skriv din sökfras och tryck \"enter\"