91 :an Karlssons skapare, Rudolf Petersson, gick på Valands konstskola i Göteborg 1915-16 och tanken var väl att han skulle bli något inom måleriet. Efter Valand åkte han in i lumpen vid 116 och de två åren där skulle bli avgörande för Halmstadsonens framtid.
Vidden av värnpliktsupplevelserna insåg han inte omedelbart. I stället seglade Rudolf Petersson iväg till USA, ditlockad av sin syster Anna som hade gift sig med sagoillustratören Gustaf Tenggren från Magra i Västergötland. Denne höll på att bygga upp en strålande amerikansk karriär och skulle sedermera medverka som tecknare och designer i produktionen av Walt Disneys långfilmer Snövit (1937) och Pinocchio (1940).
Rudolf jobbade i drygt tio år som reportagetecknare i dagtidningen Cleveland News, varpå han åkte hem och startade serien om beväringsmannen 91 Karlsson i veckotidningen Allt för Alla 1932.
91:an blev en succé direkt. Rudolf hämtade figurgalleriet från sitt gamla I 16 i hemstaden Halmstad. Major Morgonkröök inspirerades sålunda av major Bror Albert Lagercrantz och general Rufus von Bäävenhjälm av ministern för lantförsvaret under första världskriget, Emil Mörcke.
91:an var i själva verket en hetlevrad lintott till skåning som gärna drog kniv, avslöjade Rudolf senare. 87:an däremot var en godmodig hallänning. Tecknaren lät gossarna byta egenskaper. Förebilden till Elvira var, enligt vad Rudolfs familj berättat, hans egen syster Margit.
91:an, som också kallades Mandel, har gjort sig känd som en hyvens kille, som gärna ställer upp på det mesta utan minsta bråk. Mandel växte upp med sina föräldrar Johan och Mandolina på deras gård i Backabo, där han bland annat lärde sig att ha en god hand med djur, som han dragit nytta av flera gånger i 91:an-serien. Mandel blev inkallad till att göra lumpen, och lämnade både gården, och sin fästmö i Backabo, och flyttade till Klackamo regemente. Sedan dess har han blivit kvar där, fästmön glömdes bort, och Mandel hittade Elvira. I alla år har han tjänstgjort hos armén, men någon muck har det inte varit mycket tal om, även om 91:an själv drömt om det, och varit nära flera gånger.
Seriens namn var vid starten 1932 ”En beväringsmans upplevelser och äventyr”. Den flyttades senare över till tidningarna Levande Livet och Året Runt. Julalbum med 91 Karlsson har givits ut sedan 1934. Serien fick en egen tidning år 1956. Nils Egebrandt tog över serien som tecknare i början av 1960-talet. Under åren 1946-77 har det gjorts åtta filmer med 91:an Karlsson.
En besläktad serie till 91:an finns i Norge, men denna är i en norsk omarbetad version som är känd som ”Nr. 91 Stomperud”. Denna serie har samma ursprung som 91:an Karlsson men sedan lång tid tillbaka produceras dessa helt oberoende av den svenska versionen. Nr. 91 Stomperud är dessutom sedan lång tid iklädd uniform avNato-typ eftersom Norge är med i Nato.
När serietidningen 91:an startade 1956 gav Rudolf mer eller mindre upp. Orken var slut. Han hade alkoholproblem, hans fru var sjuklig och dog några år senare. Rudolf överlevde till 1970.
/Christer Engstrand
(källor bl. a. Göteborgs-posten 6 mars 2012, Sture Hegerfors)